– En hundring mer eller mindre i månaden gör skillnad för studenter. Det är känt att detta är en utsatt grupp vad gäller prisförändringar. När priserna ökar innebär ju det att den budget man sätter upp för att klara månaden inte längre håller, säger Ågren, som är ordförande för studentkåren för utbildningsvetenskap och filosofisk fakultet vid Linköpings universitet.

TT: Vad ger ni för råd till studenter som kontaktar er?

– Vi kan inte göra så mycket mer än att råda studenterna att bara köpa det nödvändigaste och att leta efter billigare alternativ.

Slutar köpa ost

Även Anton Sánchez Sulejamani, ordförande för Uppsalas studentkår, har märkt att fler studenter pratar om sin ekonomi. Han menar att många har ändrat på sina konsumtionsvanor.

– Jag vet studenter som säger att de inte längre köper ost och bröd eftersom det är för dyrt. Man köper bara det absolut nödvändigaste, säger han.

Studiemedlen ska höjas

Inför hösten höjde regeringen studiemedlen med 160 kronor extra i månaden. Det beslutades sedan att studiemedlen ska höjas med ytterligare 8,7 procent (cirka 1 000 kronor) till vårterminen 2023 och kommer då att landa på 12 000 kronor i månaden.

– Vi är glada att initiativet har tagits, sedan återstår det ju att se om den nya regeringen kommer att höja studiestödet, säger Simon Ågren.

– Det är å ena sidan bra att det höjs. Men vi tror inte att höjningen kommer att hjälpa studenterna såvida inte inflationen går ner, säger Anton Sánchez Sulejamani.

"Blir en klassfråga"

Simon Ågren berättar att flera av kårens medlemmar har börjat arbeta vid sidan av sina studier för att få ihop ekonomin, och han tycker att detta är ännu ett tecken på att situationen är ohållbar.

– Alla är okej med att det inte är den rikaste tillvaron att vara student. Men när personer inte längre har råd med hyran så blir frågan om man ska studera en klassfråga.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död. 

– Det är oroande att så många svenskar upplever att de jobbar under sämre villkor. Att ofta jobba under tidspress och psykisk stress blir snabbt ett arbetsmiljöproblem som går ut över möjligheten att göra ett bra arbete, säger Mikael Jansson, vd på ManpowerGroup, som sammanställt siffrorna i ett pressmeddelande.

Drygt 60 procent av alla svenskar arbetar ofta under tidspress, enligt SCB. Andelen har vuxit under de senaste två åren. Över hälften av svenskarna uppger att de har ett psykiskt ansträngande arbete. Det är den högsta andelen sedan undersökningen genomfördes för första gången 1980. 

– Att arbeta under stress kan leda till mer sjukfrånvaro, vilket drabbar den enskilda individen men även arbetsgivare och samhället. Vi vill uppmuntra arbetsgivarna till att ha tydliga handlingsplaner för att minska den psykiska ohälsan på arbetsplatsen, säger Mikael Jansson.

Kvinnor är mer psykiskt stressade på jobbet än män (57 respektive 49 procent). Inom vård och omsorg är könsskillnaderna än större. 73 procent av kvinnorna i branschen upplever arbetet psykiskt ansträngande, jämfört med 63 procent av männen.