– Jag har känt honom i över 20 år och han och hans kollegor har gjort ett fantastiskt arbete för mänskliga rättigheter framför allt i Belarus men även internationellt, säger Robert Hårdh, tidigare generalsekreterare för Civil Rights Defenders, som är märkbart rörd när TT når honom.

Bjaljatskis fru säger till nyhetsbyrån AFP att hon ”översköljs av känslor”.

– Jag sänder min djupaste tacksamhet till Nobelkommittén och det internationella samfundet för detta erkännande.

60-årige Bjaljatski är en av initiativtagarna till demokratirörelsen som uppstod i Belarus i mitten av 90-talet, säger norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen när hon presenterar årets pris.

– Han har ägnat sitt liv åt att förespråka demokrati och fredlig utveckling i sitt hemland.

Organisation vill stärka rättigheter i Ukraina

Han grundade organisationen Vjasna, som betyder ”vår”, 1996 som svar på en kontroversiell konstitutionsändring som stärkte president Aleksandr Lukasjenkos makt.

– Genom att ge Nobels fredspris 2022 till Ales Bjaljatski, Memorial och Center for Civil Liberties vill norska Nobelkommittén hedra tre framstående kämpar för mänskliga rättigheter, demokrati och fredlig samlevnad i grannländerna Belarus, Ryssland och Ukraina, säger Reiss-Andersen.

Nobelkommittén manar Belarus att omedelbart släppa Bjaljatski, som sedan förra året sitter i fängelse för påstådda skattebrott.

Center for Civil Liberties (CCL) bildades i Kiev 2007 med syfte att stärka människors rättigheter och demokrati i Ukraina.

Sedan Rysslands storinvasion av Ukraina i februari i år har CCL engagerat sig i att försöka identifiera och dokumentera ryska krigsbrott mot den ukrainska civila befolkningen, motiverar Nobelkommittén priset med.

– I samarbete med internationella partner spelar centrumet en banbrytande roll i att hålla skyldiga parter ansvariga för sina brott, säger Reiss-Andersen.

Även Memorial

– Människorättsorganisationen Memorial grundades 1987 av människorättsaktivister i forna Sovjetunionen som ville försäkra att offren för kommunistregimens förtryck aldrig glömdes bort, säger Berit Reiss-Andersen.

Aktörer för det civila samhället i Ryssland har utstått hot, fängslanden, försvinnanden och mord i många år. I december 2021 tvingades Memorial stängas för gott.

– Men människorna bakom Memorial vägrar stängas ned, säger Reiss-Andersen.

En reporter på plats på Nobelinstittutet i Oslo frågar om detta riskerar att orsaka ytterligare fara för aktivisterna.

– Det här är ett dilemma som Nobelkommittén ofta ställs inför, och är något vi alltid har i åtanke. Men vi ser det som att individerna bakom dessa organisationer har valt att åta sig en risk, och betala ett högt pris, och visar mod för att slåss för vad de tror på, säger Berit Reiss-Andersen.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.