Den avgående S-regeringen vill bygga höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg och Stockholm–Malmö.

Men högerpartierna M, KD, L och SD, som väntas stödja en ny M-ledd regering, tycker däremot att sådana banor blir alldeles för dyrt.
I en riksdagsmotion skriver de fyra partierna bland annat att en satsning på höghastighetståg ”riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar” inom infrastruktur.

Motionen yttrar sig över en skrivelse från den avgående regeringen om den nationella planen för transportinfrastrukturen 2022–2033. Den planen fastställdes i somras.

Lokal oro

Motionen väcker oro för att redan planerade satsningar på deletapper i de nya stambanorna ska drabbas av regeringsskiftet.
– Jag har svårt att tro att det är sant, säger Göran Forsberg (S), tidigare kommunalråd i Nyköping, till NT.

En deletapp av de nya stambanorna som finns i den nationella planen är den så kallade Ostlänken mellan Järna och Linköping.
– Jag kan inte tro att någon är så oerhört korkad att man ställer av ett projekt som befinner sig på den position som Ostlänken gör, säger Göran Forsberg.

Helena Gellerman, som skrivit under motionen för Liberalerna, uppger för NT att samarbetspartierna vill se en ny utredning kring järnvägen.
– Jag vill inte föregå den utredningen. Den ska titta på hur man löser det på bästa sätt, säger hon.

"Länge varit emot"

Maria Stockhaus har skrivit under motionen för Moderaternas del.
Enligt henne kommer arbetet med Ostlänken att fortsätta som planerat, men kopplas bort från höghastighetsprojektet.

Stockhaus pekar på att Ostlänken kommit väldigt långt och är fokuserad på pendling, vilket högerpartierna tycker är viktigt. Däremot är hon kritisk till att satsa stora pengar på höghastighetsbanor mellan storstäderna.

– Det är ingen nyhet egentligen att de här fyra partierna är helt överens om att det här projektet inte är rimligt, det kostar alldeles för mycket pengar i förhållande till den nytta det ger i slutändan, säger Stockhaus.

Hon tillägger att även Riksrevisionen och många andra experter har varit kritiska till höghastighetsbanorna.
– Vårt fokus är att se till att arbetspendlingen fungerar, att människor kan ta sig och från jobbet på ett bra sätt och att arbetsgivarna får en större region att rekrytera ifrån och hitta rätt kompetens. Det ska vara utgångsläget, inte att få bort 30 minuter mellan Stockholm och Göteborg, säger Stockhaus.

Alliansregeringen började

I Jönköping byggs en ny stadsdel kring den plats där höghastighetståget skulle stanna, rapporterar Göteborgs-Posten (GP). Det är en följd av Sverigeförhandlingen, där staten ställde krav på de kommuner som skulle bli knutpunkter i det nya tågsystemet.
– Man tror att man kan lita på statliga förhandlare. Men det kan man uppenbarligen inte, säger Ann-Marie Nilsson (C), kommunstyrelsens ordförande i Jönköping till GP.

TT: Hela projektet initierades av Alliansregeringen 2014 och man börjar sluta avtal med berörda kommuner. Hur ska det hanteras nu?

– Det blir nästa steg och titta på hur man ska hantera det här i förhållande till kommunerna, men när Alliansregeringen lyfte det här som förslag så tror jag att det var under en fjärdedel av den kostnad som det handlar om i dag och vi har inte sett slutnotan, så situationen är en helt annan i dag när det gäller kostnaden, säger Maria Stockhaus (M).

"Riktigt allvarligt"

En annan etapp i de nya stambanorna som håller på att planeras är Göteborg-Borås.

Trafikverket har gjort en lokaliseringsutredning för att tittat på var den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås skulle kunna gå. Den ska skickas till regeringen som fattar beslut om vilken korridor som vi får tillåtelse att bygga järnvägen i, skriver Trafikverket på sin hemsida.

Ulf Olsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Borås, räknar med att den planerade järnvägen mellan Borås och Göteborg inte kommer att påverkas av regeringsskiftet.
– Skulle den järnvägen försvinna, vilket jag än så länge inte har fått några indikationer på, då skulle det vara riktig allvarligt. Men jag utgår ifrån att den sträckan ligger kvar, säger han till Borås Tidning.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.