Krisberedskapsveckan ska öka människors motståndskraft inför samhällskriser och ytterst krig, och genomförs alltid vecka 39. Kommuner, frivilliga försvarsorganisationer, andra delar av civilsamhället och företag är exempel på instanser som brukar delta. Aktiviteter knutna till krisberedskapsveckan pågår över hela landet och temat för 2022 är mat. I södra Dalarna lägger man extra krut på lokal sådan.

På agendan står bland annat föreläsningar med David Jonstad och Sofia Billvik. David Jonstad är författare och journalist och har skrivit böckerna Kollaps som handlar om civilisationers – även vår tids – uppgång och fall, och efterföljande Jordad som beskriver hur människan ska överleva i kollapsens skugga. Sofia Billvik är VA-ingenjör och har på sin fritid engagerat sig i hembyn Arkhyttan där man långsiktigt jobbat tillsammans för att skapa lokal beredskap i bygden.

Lokala beredskapsmenyer

De kommunala köken och matsalarna kommer att servera beredskapsmenyer med maträtter som ska vara lämpliga i situationer brist på importerade livsmedel, personal och utrustning kan uppstå. Maten det handlar om ska kunna förvaras i rumstemperatur, vara näringsrik, lokalt producerad och lättlagad.

Föreningen Skördefest i södra Dalarna är initiativtagare till den lokala vinkeln på årets krisberedskapsvecka. De finns på plats på samtliga evenemang i kommunerna.

– Vi har under tio års tid arbetat med att öka användningen av lokal mat i de offentliga köken i södra Dalarna. Det är viktigt för tryggheten att ha ett bra lokalsamhälle och i det ligger att skapa en större krisberedskap, säger Olle Bengtsson, arrangör från Skördefest i södra Dalarna, som också varit med och tagit fram krisberedskapsmenyerna för veckan.

Sedan i våras har arbetet med menyerna pågått. Under krisberedskapsveckan kommer fokus ligga på lokala produkter tre dagar och mat från krisberedskapslagret två.

Olika proteinkällor behövs

– Ur ett kortare perspektiv är beredskapslagren bra att ta från, det finns torrvaror för 90 dagar. I det längre perspektivet handlar det om att ha bra kunskap om varandra, konsumenter och producenter, och tillräckligt mycket lokalt producerat och förädlat för att kunna försörja hela samhället, säger han.

I början av en kris kommer det finnas gott om olika typer av kött. Men ju längre tiden går och i takt med att djuren slaktas ut behöver andra proteinkällor till.

– I dag odlas inte protein till människor i någon större omfattning, men ärtor till exempel odlas som djurfoder. Omställningen tar såklart lite tid innan man kan skörda och ha maten på bordet, säger Olle Bengtsson.

För de tre lokala menyerna ligger fokus på det vegetariska, exempelvis serveras böngryta med säsongens rotfrukter i Säter och spagetti bolognese på svenska gula linser i Avesta. Ett bredbart smörgåspålägg på gråärt finns också på menyn.

– När det kommer till maten från beredskapsförråden handlar det lika mycket om att köken måste lära sig hantera och tillaga maten, som att den finns att tillgå, berättar han.

I Avesta kommer också kostenheten bjuda på smakprov på så kallad “krismat” tillagad på stormkök.

Checklista för bra krismat

På MSB:s hemsida finns recept, checklistor och tips till privatpersonen hur man kan förbereda sig inför eventuella kriser.

Bra krismat:
– har lång hållbarhet
– behöver inte kyl eller frys
– kräver lite eller inget vatten vid tillagning
– går snabbt att laga, viktigt om du lagar mat på spritkök
– ger mycket energi. Vid en längre kris är det viktigt att komplettera med nötter och torkad frukt för att få tillräckligt med energi.
Källa: MSB