Radar

Välmående garderober ska stoppa slit och släng

I en välmående garderob sätts mänskligt och miljömässigt välbefinnande före en ständigt växande konsumtion av slit och släng-mode.

I västvärlden köper vi mer kläder än någonsin. Snabbmodet har eskalerat till det ultrasnabba  modet – där kläderna används kortare tid och färre gånger för att sedan kasseras. Återvinning är bara en liten del av lösningen; för att omedelbart minska modeindustrins miljöpåverkan krävs en systemomfattande förändring.

Om förändringar inte sker snabbt kommer modeindustrin använda upp en fjärdedel av den resterande globala koldioxidbudgeten för att hålla uppvärmningen under två grader till 2050. Därtill kommer 35 procent mer mark utnyttjas för att producera textilier fram till 2030. De senaste 15 åren har klädproduktionen fördubblats medan tiden kläderna används har minskat med 40 procent, och i  EU har sjunkande priser gjort att människor köper mer kläder än någonsin. Snabbmodet har gått över i ett ultrasnabbt mode där hundratusentals nya stilar lanseras varje år. Det skriver tre forskare i en artikel i The conversation.

I deras senaste rapport föreslår de en tanke om en “wellbeing wardrobe”, där mänskligt och miljömässigt välbefinnande ska sättas före en ständigt växande konsumtion av slit och släng-mode.

Klädproduktionen har fördubblats de senaste 15 åren
Klädproduktionen har fördubblats de senaste 15 åren. Samtidigt använder vi kläderna färre gånger under kortare tid. Foto: TT

Så vad skulle en sådan garderob då innebära? Privatpersonen skulle behöva minska sina klädinköp drastiskt, och vid nödvändiga köp handla kläder som håller länge och till sist återvinna dem när livslängden är slut. För klädindustrin skulle det bland annat innebära att justera de låga lönerna för de som tillverkar kläderna, såväl som stödåtgärder för arbetarna som kan förlora sina jobb under övergången till en mer hållbar industri.

Gregory Peters, professor på institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers tekniska högskola bekräftar bilden av en ohållbar klädkonsumtion:

– Det grundläggande problemet är inte materialet kläderna tillverkas i. I dag är det två gånger så mycket kläder i rörelse som förr, människor köper fler plagg som används kortare tid och inte så många gånger. Det är inte ett problem vi fixar genom återvinning. Dagens industri har gått åt fel håll. Man tillverkar kortlivade plagg som endast har funktionen för en bild på Instagram, sedan slängs det i värsta fall. Andra influeras av bilderna i ett par månader och sedan är plaggen inte inne länge. Modet roterar för snabbt.

Reparationstjänster kan vara en del av en välmående garderob
Reparationstjänster kan vara en del av en välmående garderob. Foto: TT

Den visuella funktionen är problematiskt och hur vi tänker på kläder behöver förändras, menar Gregory Peters.

– Det är en märklig ändring i de senaste 20 årens konsumtionsmönster. Människor måste börja inse att massor av material och energi sätts i rörelse när vi ständigt köper nya plagg. Konsumenterna måste ändra sitt sätt att tänka. Känslan av att ha saker som uttrycker vår identitet bör inte ändras hela tiden, det är bara ett tecken på en ytlig och dålig självkänsla. Vi behöver tänka på kläder som att vi inte är i behov av att visa upp något nytt hela tiden, säger han.

För att förändra konsumtionsmönster och klädindustri till ett mer hållbart och långsamt mode krävs kreativitet och samarbete mellan designers och tillverkare, olika intressenter och kunder.

– Nya kläder behöver bli dyrare med högre kvalitet så de håller längre. Man kan också skapa olika typer av tjänstemodeller där klädföretagen själva hyr ut plagg som de också tar hand om, eller erbjuda reparationstjänster. Reparationstjänster kan också existera i separata företag. Man behöver underlätta för människor att få saker lagade, säger Gregory Peters.

Nya kreativa sätt att tänka krävs för en hållbar klädindustri
Nya kreativa sätt att tänka krävs för en hållbar klädindustri. Kläduthyrning är ett förslag. Foto: TT

Han har också tittat på möjligheten där företag kan erbjuda små förändringar på plagg vilket kan få dem att kännas nya, exempelvis ett tryck på en vit skjorta eller annat tillägg.

– På så sätt behöver man inte byta ut hela plagget, men får ändå känslan av förnyelse. Man kanske kan göra det ett par gånger på samma plagg. Studier har visat att detta under vissa scenarier är mer hållbart än att kasta och köpa nytt varje gång, säger han och fortsätter:

– Vad vi i min bransch, kemiteknik, kan erbjuda är att minimera påverkan av industrin som den är med alternativa lösningar till konstruktioner av dagens plagg. Men det kommer inte rädda klimatet.

– Människor måste börja inse att massor av material och energi sätts i rörelse när vi ständigt köper nya plagg, säger Gregory Peters
– Människor måste börja inse att massor av material och energi sätts i rörelse när vi ständigt köper nya plagg, säger Gregory Peters. Foto: Daniel Karlsson

Som konsument har man inte det största ansvaret för förändringen till en hållbar klädproduktion, däremot den största makten, menar Gregory Peters.

– Industrin har sina affärsmodeller. Om konsumenten avstår att ta del av det industrin erbjuder kommer industrin lyda konsumentens vilja. Och vi måste banta ner klädbranschen, som i dag är överdimensionerad för våra behov. Det ser man nu när inflationen slår till – det första folk överger är den onödiga nivån av klädkonsumtion.

SVT rapporterar att stigande el- och matpriser, högre räntor och inflationen gör att vi handlar mindre kläder och skor, enligt Svensk Handel. Siffrorna för modehandeln ligger på minus i augusti och chefsekonom Johan Davidson menar att hushållens köpkraft är urholkad. Däremot spår Svensk Handel att begagnatmarknaden för kläder och skor kommer stå sig starkare än nyhandeln, likaså lågprismärken och outlets på grund av de lägre priserna.