Studien, från forskningsföretaget Energiforsk, har utförts med anledning av den pågående energikrisen som orsakats på grund av Rysslands invasion av Ukraina. Studien bygger på scenarier hur elpriserna mest effektivt kan sänkas och visar bland annat att om man går efter EU-kommissionens förslag, att hela Europa minskar sin elförbrukning med 10 procent, skulle priserna i södra Sverige minska med ungefär hälften jämfört med priserna i augusti. Det skulle även innebära en ännu större kostnadsminskning för konsumenterna eftersom de dels får det lägre priset, dels gör av med mindre el.

– Det som krävs nu är en snabb minskning av elanvändningen. Den regering som tillträder bör uppmana både myndigheter, företag och hushåll att spara el. Lär av pandemihanteringen och gå ut med tydliga rekommendationer för att minska elanvändningen i hela samhället, säger Markus Wråke,vd på Energiforsk, i ett pressmeddelande.

Flera europeiska nationer har redan gått ut med uppmaningar och restriktioner; i Paris ska monument och byggnader, bland annat Eiffeltornet, släckas ner tidigare för att spara energi och fransmännen uppmanas minska sin förbrukning med tio procent under vintern för att ransonering ska kunna undvikas. Också i Tyskland släcks belysning av sevärdheter och gator ner, i Storbritannien uppmanas befolkningen att dra ner på all nödvändig energiförbrukning. I Spanien har premiärminister Pedro Sanchez tagit av sig slipsen i rådande värmebölja och uppmanar alla kontorsanställda att göra likadant – för att luftkonditioneringen inte ska behöva gå på max. Det har också införts en ny lag som gör det brottsligt att låta den gå för hårt. I Finlands kampanj – snäppet svalare – förordas att sänka värmen hemma med en grad och att tillbringa mindre tid i dusch, bastu och framför teven. 
Det finns fler vinster förutom ekonomiska och miljömässiga med att sänka elförbrukningen:

– Det ligger i Europas egna händer att snabbt sänka elpriserna. Vi kan alla bidra och hjälpa både utsatta hushåll och företag, samtidigt som vi minskar Putins krigskassa och stödjer Ukraina. Den möjligheten bör vi ta, säger Markus Wråke.

Behöver minska elförbrukningen

Studien visar även att om elförbrukningen enbart i södra Sverige minskar med 5 procent kommer priserna där sjunka med cirka 40 öre per kWh. Om Sverige i stället skulle öka elproduktionen från oljeeldade pannor som finns men idag inte är i bruk skulle elpriserna i södra Sverige också minska, men inte lika mycket som genom minskad förbrukning. Dessutom skulle utsläppen öka.

– Europas beroende av fossila bränslen är både kostsamt och förvärrar klimatkrisen. På kort sikt behöver vi minska elförbrukningen, på längre sikt behöver vi dels bygga ut den fossilfria elproduktionen på snabbast möjliga sätt, dels förbättra överföringskapaciteten. Dessa åtgärder minskar både utsläppen och vårt beroende av fossila bränslen, säger Markus Wråke.
I Sverige har vi ännu inte sett några nationella kampanjer, men arbete pågår på olika håll för att rusta svenskarna för vinter.

För det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden i Linköping är energibesparing ingen ny fråga:

– Vi har systematiskt arbetat med att spara energi, från 2012 fram till 2025 ska vi minska vår energiförbrukning med 25 procent. Vi har satsat på förnyelsebar energi och i dag täcker vår vindenergi två tredjedelar av vår energianvändning. Vi investerar i vindenergi och har egna solceller. Inom en nära framtid kommer vi kunna bli helt självförsörjande på el, säger Fredrik Törnqvist, vd AB Stångåstaden, och fortsätter:

– Vi jobbar och tror också mycket på beteendepåverkan. Det är viktigt att vi påminner om hur vi kan använda husen på bästa sätt. Det handlar i grund och botten om att använda sitt sunda förnuft, att bli påmind om de små sakerna som, om alla hjälps åt, gör stor skillnad.

Påverkar hyrorna

De höga elpriserna, inflationen och en höjd styrränta kommer dock påverka hyrorna på sikt, men inte redan nästa år, rapporterar Ekot när parterna på hyresmarknaden är mitt uppe i förhandlingar om nästa års hyra för landets 1,5 miljoner hyreslägenheter.

– Pengarna räcker bara till si och så mycket, säger Håkan Larsson, chefsekonom på Sveriges allmännytta, Sabo.

– Förr eller senare går det ut över hyresgästerna i form av minskat underhåll och service.

Hyresgästföreningen ser att kraven från omvärlden är extrema för hyresvärdarna.

– Kommer det till den punkten att hyreskraven blir så pass höga nu, då kanske staten behöver kliva in och ge något typ av hyresavdrag till hyresgästerna för att få det här att gå runt, säger säger Erik Elmgren, förbundschef på Hyresgästföreningen till Sveriges radio.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.