Sällbo skapades av den kommunala bostadsbolaget i Helsingborg i och med flyktingkrisen. Äldre ensamstående personer fick möjlighet att flytta in och dela huset med dels unga svenskar och nyanlända för att dels integrera nyanlända och dels minska de äldres isolering.

31 tvårummare gick till personer över 70 år, 20 stycken gick till etablerade svenskar och tio lägenheter gick till nyanlända. Utöver det finns det gemensamma ytor med kök, vardagsrum, träningsrum, konstnärsateljé, spelrum och bibliotek i huset. Det fanns dels vanliga hyreskontrakt och dels ”sociala kontrakt” där hyresgäster åtog sig att umgås minst två timmer i veckan.

Ett innovativt bostadsbolag, trovärdig kommunikation, en väldigt bra husvärd och ett flexibelt ledarskap skapade ett mycket lyckat exempel på social innovation, både för att hantera flyktingkrisen och under pandemin, visar nu en studie:

–Det är motsatsen till toppstyrt. Ledningen informeras, men på Sällbo är det projektledaren och hennes arbetslag som fattar besluten, säger Ju Liu, docent i innovationsstudier vid Malmö universitet i ett pressmeddelande.

Äldre blev brygga mellan olika grupper

Enligt henne har försöket uppmärksammats runt om i världen:
– Det som kännetecknar Sällbo rör inte bara Helsingborg eller Sverige. Ensamhet bland äldre och frågor om integration är problem i hela världen, säger Ju Liu.

–Det nya med Sällbo är att man handplockade de boende och gjorde ett undantag från regeln om bostadskö. De ville ha olika människor, även introverta och personer som var skeptiska till att bo med flyktingar. De ville prova, säger Ju Liu.

Och det blev de äldre som tog rollen att bli en brygga mellan de olika grupperna av boende:

–De bakar och lagar mat tillsammans, de hjälper flyktingarna med läxor. En flyktingpojke från Afghanistan, där många män syr, startade ett syrum, och det är många äldre också intresserade av, säger Ju Liu.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.

Världens koldioxidutsläpp från fossila bränslen väntas öka med 1,1 procent i år, visar Global Carbon Project i sin årliga rapport, som blir ännu en varningslampa för förhandlarna på FN:s pågående klimatmöte i Dubai.

Det kan tyckas lite, men enligt FN:s klimatpanel IPCC måste utsläppen av växthusgaser tvärtom vända nedåt nu om målen i Parisavtalet ska vara inom räckhåll. Minst 43 procent bör utsläppen minska till 2030, jämfört med 2019 års nivå.

Kina och Indien

Framför allt är det i Kina och Indien som årets ökning sker, enligt rapporten.

I Kina ökar utsläppen med 4 procent, vilket delvis kan förklaras med att pandemirestriktionerna fortfarande påverkade landets utsläpp i fjol.

I Indien väntas utsläppen öka med 8,2 procent, främst på grund av ökad efterfrågan på energi som möts med kolkraft, enligt forskarna.

Inom EU däremot ser utsläppen från kol, olja, gas och cementproduktion ut att minska med 7,4 procent. I USA minskar utsläppen med 3 procent, främst på grund av färre kolkraftverk och billigare naturgas.

Samtidigt bedöms utsläppen från den globala flygtrafiken öka kraftigt med motsvarande 28 procent jämfört med i fjol.

Sju år kvar

Med dagens utsläppsnivåer bedömer forskarna att världens återstående koldioxidbudget räcker i omkring sju år om det ska finnas åtminstone 50 procents chans att nå 1,5-gradersmålet.

De globala koldioxidutsläppen från fossila bränslen är nu 6 procent högre än 2015, året då Parisavtalet förhandlades fram.

Fossila bränslen står för 36,8 miljarder ton av totalt 40,9 miljarder ton koldioxid som beräknas släppas ut i år, enligt rapporten som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Earth System Science Data.