Enligt WHO kan nästan en fjärdedel av alla dödsfall i världen kopplas till hälsovådliga miljöförhållanden. Hjärtsvikt, kroniska luftvägssjukdomar, cancer och stroke är några av de icke smittsamma sjukdomar som kan härröras till en dålig miljö. En lösning på problemet kan vara att integrera planetarisk hälsa i samhället, där små förändringar kan göra stor skillnad – både för planetens och människors välmående. I finska Lahti har man i ett första steg testat konceptet som en del av sjukvården.

Under sommaren som gått fick fem invånare i Lahti prova på en planetarisk hälsoplan under två månader för att se ifall grönare val i vardagen också kunde vara bra för hälsan. Syftet var att se ifall ekologiska vardagsval kunde ha en direkt påverkan på hälsan, inte bara långsiktigt utan också redan på kort sikt. Före och efter experimentet mättes deltagarnas koldioxidavtryck och allmäntillstånd.

Experimentet påbörjades i juni i år, då deltagarna fick sina individuellt skräddarsydda hälsoplaner av Finlands – kanske världens – första planetariska läkare, Hanna Haveri, neurolog som numera varvar det kliniska arbetet med att vara planetariskt hälsorådgivande varannan vecka.

– Alla deltagare fick göra små livsstilsförändringar anpassade efter deras unika situation. En av dem skulle exempelvis ta av sig skorna och gå barfota, en annan ersatte ost och mjölkprodukter med hummus eller pesto. Små förändringar som blir rutiner kan göra stor skillnad om man tar dem steg för steg. Bakom varje planetariskt recept ligger vetenskaplig forskning som bevisats fungerar. Till exempel kan 20 minuter i skogen sänka ett högt blodtryck, berättar hon.  

Planetarisk hälsa samlar flera forskningsfält och tittar på samband mellan människans och planetens välmående, att ta hand om den ena hjälper också den andra.

– I konventionell sjukvård tänker man alltid att människan är separat från naturen och världen. Inom planetarisk hälsa ser vi människan som en del av naturen. Det är själva kärnan i planetarisk hälsa.

Planetarisk hälsa är något som också kan tillämpas i hela samhället, inte bara inom sjukvården.

– På många sätt kan vi förebygga en hel del sjukdomar vi kämpar med som utvecklats på grund av vår livsstil som leder till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Men förebyggande medicin har inte så starkt fäste än. Det är heller inte bara i sjukvården som planetarisk hälsa bör implementeras, utan det går att tillämpa i hela samhället, i alla sektorer. Vid nybyggnation kan man se över hur man bygger, var grönytor ska ligga och hur många parker som behövs till exempel, säger Hanna Haveri. 

Experimentets deltagare var lokalbor från olika åldersgrupper: från upptagna unga yrkespersoner och barnfamiljer till pensionärer. Hälsoplanerna var skräddarsydda efter var och ens behov och innehöll rekommendationer över motion, kost, förhållande till naturen och livsmiljö.

De största förbättringarna gjordes på den mentala hälsan.

Markus Kontiainen, 30 år, hade fokus på mindfulness och återhämtning i sin hälsoplan – då hans vardag var mycket prestationsinriktad – och la in barfota skogspromenader efter sina löpturer. Vid experimentets slut hade hans utmattningsnivåer sjunkit med 58 procent.

Andra deltagare såg olika förbättringar i sitt välmående. Liisa Heino minskade sin risk för diabetes med 75 procent. Raija Repo, en farmor som oroade sig för planetens framtid, gjorde stora förändringar i sin diet genom att lägga till vegetarisk mat och ersätta mjölkprodukter med lokalt plockade vilda örter, med en 35 procents minskning av sitt koldioxidavtryck som resultat.

Den hårt arbetande mamman Anna Hakala sökte efter familjevänliga sätt att bli mer hållbar och lyckades öka sin dagliga motion och användandet av grönsaker, frukt och bär med 20 procent.

I genomsnitt såg de fem deltagarna en 17-procentig minskning av sina koldioxidavtryck, en 16-procentig ökning i allmäntillståndet och en 36-procentig sänkning på utmattningsskalan.

Intresset för kampanjen har varit stort från allmänheten i Lahti, men än så länge är det oklart vad som sker i framtiden.

– Vi funderar på hur vi ska kunna göra planetarisk hälsa mer känt, inom alla sektorer. Experimentet kan inspirera vanliga människor att göra små förändringar, vilket är bättre än att vända upp och ner på livet och börja stort.  Kanske kan vi ha någon sorts mottagning så småningom, säger Hanna Haveri.

Begreppet planetarisk hälsa myntades 2016 av Lancet och the Rockefeller foundation.

Experimentet utfördes av Lahti stad med Päijät-Hämes gemensamma myndighet för hälsa och välbefinnande, Terveystalo Oy, Osuuskauppa Hämeenmaa, Pajulahti träningscentrum och Finland Vierumäki idrottsinstitut. Experimentet har inspirerats av ett pågående initiativ, Nature step to health in Lahti, vilket under tio år undersöker den långsiktiga påverkan en grönare livsstil har på folkhälsan.

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

Så beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.