Är ungdomar mer radikala och äldre mer konservativa? Inte om man får tro SVT:s vallokalsundersökning (Valu) där Moderaterna med 26 procent och Sverigedemokraterna med 22 procent är de största partierna i åldersgruppen 18–21, samtidigt som de rödgröna partierna backar.

– Det är definitivt en stor högervind bland unga väljare och förstagångsväljare i synnerhet, säger Per Oleskog Tryggvason, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, som arbetat med årets Valu.

I Valu får väljarna svara på var de står ideologiskt utifrån en vänster-höger-skala. Övervikten för högersidan bland förstagångsväljarna har inte varit så stark sedan den första undersökningen 1991, enligt Per Oleskog Tryggvason.

– Det var en svag övervikt för högersidan även i 2018 års val bland förstagångsväljarna, men den är betydligt starkare nu och framför allt bland dem som placerar sig klart till höger.

Det finns dock stora könsskillnader och partierna på den blå sidan, som i större utsträckning brukar locka män, får i Valu stöd av omkring 70 procent av de manliga förstagångsväljarna. Bland de kvinnliga förstagångsväljarna var fördelningen mellan blocken närmare 50–50, säger Per Oleskog Tryggvason.

Tendensen att unga står till höger syns även i årets skolval där M fick 27 procent av rösterna, följt av SD på 21 procent. KD fick 9 procent, vilket är betydligt högre än i skolvalet 2018 då de fick 3,9 procent.

Sällsynt med uppror

Enligt Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet i Växjö, krävs det fler undersökningar för att bekräfta om högervinden är en trend. Ungas politiska uppfattningar tenderar att gå i vågor, men väljarundersökningar från 1968 och framåt visar att fler väljare överlag står till höger, säger han.

– Tendensen är att andelen som placerar sig åt vänster är ganska stabil, medan de som placerar sig på högersidan ökar. Det är mittenväljare som försvinner och ersätts av högerväljare. När den förändringen sker, så sker den kanske främst bland de yngre väljarna på lite längre sikt.

Att unga skulle vara mer radikala och äldre mer konservativa är enligt Hagevi en förutfattad mening. I stället tenderar väljare att vara ganska ideologiskt stabila och unga ärver ofta sin ideologiska position.

Påverkar sociala medier?

I valrörelsen har också sociala medier, som Instagram och Tiktok, varit viktiga verktyg i kampen om förstagångsväljarna och företrädare för partierna har bland annat ställt upp på utfrågningar hos kända youtubers. Men vilken påverkan sociala medier faktiskt har på ungas partival är en komplex fråga som det inte forskats speciellt mycket på, enligt Marie Grusell, docent i politisk kommunikation vid JMG vid Göteborgs universitet.

– Både Moderaterna och SD är väldigt stora på sociala medieplattformar. Det vi såg 2018 var att det generellt sett inte hade någon påfallande inverkan på vilka röster man fick i verkliga världen.

Samtidigt kan tidsandan och satsningar från partiernas ungdomsförbund också påverka.

– Jag tror att vi måste ge mer kredd till ungdomar i deras beslut. När partierna talar till väljarna säger man att de vill attrahera både förnuftet och känslorna. Känslorna är kanske det man mäter på sociala medieplattformar, men förnuftet är samtal med föräldrar, kompisar, skolan och det man läser i tidningar.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.