I takt med att energipriserna stiger ser energikooperativ ett växande intresset för att producera el på lokal nivå. Men gräsrotsinitiativ för elproduktion möter många utmaningar.
Sedan elpriserna började stiga har Sveriges Vindkraftkooperativ sett ett ökat intresse att köpa andelar i deras vindkraftverk.
– Vi har aldrig haft så stort intresse för att köpa andelar. Just nu är det stängt och man får ställa sig i kön. Jag skulle tippa att vi har hundra personer som står i kön, säger Tommy Göransson, ekonomiansvarig för Sveriges Vindkraftkooperativ.
Svensk Vindkraftkooperativ är nu på jakt efter nya eller begagnade vindkraftverk och solanläggningar för att kunna öka elproduktionen.
Även Röstånga energikooperativ ser ett ökat intresse. Kooperativet bildades för två år sedan. Då var de fyra personer som bildade en förening och satte solceller på sina egna tak, nu är de över 40 medlemmar.
– Nu i sommar och höst är det någon som frågar om hjälp varje dag, människor är nästan desperata, säger Christian Stenqvist på Röstånga energikooperativ.
Frågan om lokal energiproduktion växer. Det pågår flera forskningsprojekt, ett EU-direktiv uppmanar medlemsstaterna att göra det enklare att bilda energigemenskaper och i vintras kom en ny lag som ska göra det möjligt att dra mikronät mellan fastigheter.
– Om du inte har eget tak eller det blir för mycket pengar att satsa själv är det en bra möjligheter att gå samman och bli elproducent, säger Jenny Palm, professor vid Internationella miljöinstitutet som länge forskat om frågan.
Att driva ett energikooperativ kräver ofta eldsjälar och ideellt arbete. Barriärerna är många: att hitta en plats, få tillstånd och samla ihop till investeringskostnaden. Ekonomiska incitament har inte varit den främsta drivkraften till att starta energigemenskaper, säger Jenny Palm. Det har snarare handlat om att vara en del av en grön omställning och skapa andra ägandestrukturer än de stora elbolagen. Men det kan komma att ändras nu med energikrisen, säger hon.
200 energikooperativ
– När det blev individuella bidrag på solceller gick man från miljödrivna motiv till payoff tid så det tror jag också kommer att hända nu, att de som har ekonomiska incitament kommer att börja titta på kooperativa lösningar.
Det finns omkring 200 energikooperativ i Sverige, alltifrån gräsrotsinitiativ till bostadsrättsföreningar som producerar förnyelsebar energi till kommunala energibolag som säljer andelar till invånarna. Det är färre än i flera andra europeiska länder.
– Jämförelsevis skulle potentialen vara ännu högre. Men Sverige har redan kommit långt i klimatarbetet, kommunerna tar stort ansvar. Mycket av policyn har också varit inriktad på industri och privatpersoner i Sverige historiskt, säger Dick Magnusson, forskare på Linköpings universitet som studerat gräsrotsrörelser för småskalig energiproduktion.
Som regelverket ser ut i dag är det enklare och ofta mer lönsamt för privatpersoner än kooperativ att sätta igång en egen elproduktion. De bidrag som finns för förnybar energi har varit riktade mot privatpersoner och företag, inte gemensamt ägande, säger Ewa Engdahl som leder Coompanions energigrupp.
– Det finns egentligen inga incitament mer än människans drivkraft. Politiska styrmedel främjar inte kooperativa lösningar, tvärtom så gör man det ointressant rent ekonomiskt. Vi behöver lära oss av övriga Europa.
Coompanion ger råd till människor som vill driva kooperativ och har i flera år försökt förmå Sveriges politiker att förändra de lagar som styr samarbeten kring elproduktion.
– Går man samman blir det elöverföringskostnader och moms och energiskatt till exempel. Det hindrar utvecklingen av förnyelsebara energikällor och är också en beredskapsfråga. Har man produktionen lokalt ger det en helt annan styrka, säger Ewa Engdahl.
