Ett av förslagen i MP:s skogspaket är att staten ska satsa 200 miljoner kronor per år för att ersätta skogsägare som vill bruka skogen mer skonsamt och hållbart. Enligt MP skulle en övergång till ett mer hyggesfritt skogsbruk både gynna den biologiska mångfalden och klimatet, i och med att bevuxen mark binder in mer kol.

– Vi vet att det är många skogsägare som vill ställa om sitt skogsbruk till mer hållbara metoder. Vi vill bidra till att göra det mer lönsamt och enkelt, säger språkröret Per Bolund.

Skydda sista resterna

Miljöpartiet vill också satsa 8 miljarder per år för skydd och skötsel av värdefull natur. Det handlar om 3 miljoner hektar skog, däribland den fjällnära skogen.

– Efter åratal av hårda avverkningar finns bara rester av gammal skog kvar, säger Per Bolund.

Andra förslag från MP är att statliga Sveaskog ska gå före och bruka sin skog med skonsamma och hyggesfria metoder samt att kalhyggen ska stoppas i särskilt klimatkänsliga områden, för att förhindra ras, erosion och skogsbränder.

En väg in

Socialdemokraterna anser att fler barn och unga med psykisk ohälsa ska kunna få hjälp i ett tidigare skede.

Ett förslag är en snabbare kontakt med vården i det som kallas ”En väg in”. Det kan vara ett telefonnummer som barn eller deras föräldrar kan ringa för att få hjälp till rätt vårdnivå.

Man vill också bygga ut första linjens psykiatri med fler kuratorer och psykologer på vårdcentralerna, stärka elevhälsan, och utöka antalet ungdomsmottagningar. Därtill anser S att det bör införas en nationell stödlinje för psykisk ohälsa som kan ge stöd via telefon eller chatt.
S lovar också att inte sälja ut Bup i de regioner där partiet är med och styr efter valet.

Vänta med elräkningen

Det höga elpriset har varit en stor politisk fråga de senaste veckorna. Nu säger KD att de tycker att hushåll ska kunna vänta med att betala sina elräkningar.  

– Vi ser att familjer oroar sig och vi ser ett ökat antal fall där elräkningen hamnar hos kronofogden, säger KD:s ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed.

– Det är viktigt att både hushåll och företag vet att det kommer ett högkostnadsskydd, men till dess att det är på plats så ska det finnas anstånd med elräkningarna.

KD tycker inte att det är rimligt att hushållen ska behöva ligga ute med kanske tiotusentals kronor eller riskera att hamna hos kronofogden. Med förslaget om att kunna betala räkningen senare skulle hushållen hinna få högkostnadsskyddet utbetalt innan de krävs på pengar från elbolagen.

M, SD, KD och L är överens om att vilja införa ett högkostnadsskydd från den 1 november. Men de har ännu inte kommit överens om detaljerna.

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.