1944 svenska forskare ryter ifrån till politiker: ”Vad är det ni inte förstår?” Men, politikerna kommer inte att ändra på sig. Det som nu krävs är en politisk mutation, en anomali som kan styra upp och staka ut en ny väg, skriver Mats Sederholm från Klimatalliansen.
DEBATT. Vad är det ni inte förstår? Valdebatten har gett vissa svar på frågan. Det mest iögonfallande svaret är inte att det saknas en intellektuell förståelse. Det saknas mod och förmåga till nytänkande. Våra politiker är lamslagna och enkelt uttryckt, dysfunktionella.
De flesta sitter fast i partiegoismen och återvänder till ideologiska prioriteringar utan krisinsikt. Politiker och analytiker låter medvetet våra arter utrotas och våra samhällen framöver vittra ner till följd av klimatproblemen för det är snabba retoriska vinster som går före så här i valspurten. Många media anpassar sig tyvärr till detta och låter debatten domineras av partistrategier och politikers list när de bryter ner klimatproblemen till oskyldiga sakfrågor. Man normaliserar och gör frågan långsiktig, avdramatiserad, systemanpassad med teknik och investeringsfokus och slipper således riskera sina väljarsiffror. Man spelar teater inför hela svenska folket.
Klimatproblemet är ett mänskligt problem och kan bara lösas från brett mänskligt perspektiv vilket forskare och många andra insett. Men politiker och många analytiker är inte mogna att ta det steget. Inte förrän deras egen värld och deras egna intressen är på väg att rasa ihop som under pandemin eller inför ett krigshot då vi ser hur de plötsligt kan agera expresspolitiker. Så visst kan de om de vill. Visst finns det pengar om de vill. Visst finns det en förmåga till krisgemenskap om de vill.
Men de vill inte.
De agerar som faktaförenekare och kunskapsvägrare. Antivaxare är ett känt ord, kanske borde vi etablera ordet antipolitiker. Deras mandat i riksdagen borde därför ifrågasättas då de undergräver samhällets välstånd, välfärd och demokrati. Samhällsomstörtande tankar? Nej det är situationen som är samhällsomstörtande och adekvata aktioner som saknas.
Våra riksdagspartier kommer inte att ge forskarna några hopp och inte inför nästa val heller. En förändring kräver att vi lämnar partipolitiken för en stund, samlar oss och låter ett moget ledarskap sätta upp en tydlig färdplan. Det ledarskapet finns inte just nu.
Men även forskare måste tänka annorlunda. När de traditionella politiska krafterna sitter med armarna i kors så måste även forskare vända sig till det otraditionella, till det okända, till vad som inte är politiskt peer reviewat, där studier kring nya politiska fenomen saknas och där det akademiska språket inte alltid är vad som synes främst.
Jag har jobbat för Klimatalliansen i sex månader och vi har använt era argument, vi ger er vårt stöd, vi är beredda att expressleverera och lägga samtliga andra politiska frågor åt sidan. Vi intresserar oss inte för ideologier, vi intresserar oss inte för politiska karriärer eller för partistrategier annat än att vi vill skapa samling så att en omedelbar färdplan kan sjösättas.
Vi är inte ens ett parti fast vi ställer upp i valet, vi är en folkrörelse med erfarenhet av riksdagsarbete, av partiledarskap, av aktivism och med forskningen som vår partibok. Vi är en anomali i det svenska politiska landskapet. En nödvändig mutation då förnyelse måste till. Den demokratiska lunken måste uppgraderas på rätt sätt i tid, inte med framtida klimatkravaller och våld.
De nya tankarna och initiativen finns, forskare och aktivisters rop är hörsammade och de kommer att fortsätta utmana det politiska etablissemanget. I takt med att temperaturen på jorden höjs kommer också hettan ta en större plats i debatten och demokratin.
