En viktig del av partiernas politik handlar om hur de vill göra det billigare för människor utanför de större städerna att ta bilen.

Under mandatperioden har alla utom Miljöpartiet (MP) gett grönt ljus för tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel. Det skulle öka utsläppen, enligt MP.

En permanent skattesänkning som enligt beräkningar sänker bränslepriset med 50 öre per liter gick igenom när Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) fick igenom sin budget i våras.

Den 1 oktober, bara tre veckor efter valet, löper en tillfällig skattesänkning ut som sänker literpriset med 1:30 kronor.

Nästan regeringskris

Moderaterna vill förlänga den tillfälliga sänkningen och har öppnat för att göra den permanent. Även Socialdemokraterna (S) öppnar för att förlänga den.

SD anser att drivmedelsskatten måste ned långsiktigt och KD vill reformera skatten så att den ska tas ut utifrån var och när bränslet används.

Liberalerna (L) och Vänsterpartiet (V) har också öppnat för skattesänkningar men framhåller att ett nytt, förbättrat reseavdrag är vägen framåt. Ett omgjort reseavdrag med högre ersättning lyfts också fram av S, C och MP.

C vill också slopa skatten på det förnybara bränsle som måste blandas in i tanken inom den så kallade reduktionsplikten.

En annan central fråga den här mandatperioden har varit en reform av strandskyddet. Den höll på att utlösa en regeringskris förra året, men efter en överenskommelse med regeringen valde Centerpartiet att släppa fram Magdalena Andersson (S) som statsminister. Själva förslaget föll dock senare i riksdagen.

Sex av åtta partier tycker fortfarande att strandskyddet ska reformeras så att det blir lättare att bygga nära strandkanter och vattendrag, för att fler ska kunna bo på attraktiva platser på landet. Endast MP och V är emot en reform.
Miljöpartiet anser att strandskyddet ska stärkas i högexploaterade områden.

Färre vargar

En annan debatterad fråga på landsbygden är vargstammen. Nu är en majoritet av partierna, från såväl höger som vänster, överens om att den ska minska.

Det finns i dag ungefär 460 vargar i Sverige, enligt Naturvårdsverket. KD och SD vill i enlighet med ett riksdagsbeslut gå ned till 170 individer. M och C säger att 170 är ett bra mål i ett första steg men att antalet kan minska ytterligare.

Även Socialdemokraterna ger besked om att de står bakom riksdagsbeslutet som innebär ett intervall om 170–270 vargar.

Näringsminister Karl Petter Thorwaldsson (S) skapade stor uppmärksamhet i slutet av förra året när sa att han ”älskar gruvor”. Samtidigt har etablering av nya gruvor en stor miljöpåverkan.

Samtliga partier förutom MP och KD ger nu besked om att de vill att Sverige ska öppna fler gruvor. Skälen är lite olika men enligt till exempel Vänsterpartiet är det motiverat av hållbarhetsskäl för att utvinna metaller och mineraler för klimatomställningen.

Kristdemokraterna tycker inte att politiken ska bestämma om fler gruvor ska öppnas, trots att det kan bli en regeringsfråga. Miljöpartiet vill i första hand återöppna gamla gruvor och satsa på återvinning av metaller, för att i sista hand öppna nya.

Bygga i "fel" kommun

Sverige har ett bredbandsmål som sträcker sig till 2025. Det slår fast att 98 procent då bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s i hemmet och på arbetet, resterande 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s, och 0,1 procent minst 30 Mbit/s.

På frågan vad partierna tycker behöver göras mer för att nå målet svarar nästan samtliga att de statliga stöden för bredband måste öka.

M och KD lyfter att regelverket behöver ses över och att det ska bli möjligt att bygga ut i ”fel” område. Regeringen har lagt ett lagförslag om att det ska bli möjligt för kommunala bolag att bygga ut bredbandsnätet utanför den egna kommunen.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.