En viktig del av partiernas politik handlar om hur de vill göra det billigare för människor utanför de större städerna att ta bilen.

Under mandatperioden har alla utom Miljöpartiet (MP) gett grönt ljus för tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel. Det skulle öka utsläppen, enligt MP.

En permanent skattesänkning som enligt beräkningar sänker bränslepriset med 50 öre per liter gick igenom när Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) fick igenom sin budget i våras.

Den 1 oktober, bara tre veckor efter valet, löper en tillfällig skattesänkning ut som sänker literpriset med 1:30 kronor.

Nästan regeringskris

Moderaterna vill förlänga den tillfälliga sänkningen och har öppnat för att göra den permanent. Även Socialdemokraterna (S) öppnar för att förlänga den.

SD anser att drivmedelsskatten måste ned långsiktigt och KD vill reformera skatten så att den ska tas ut utifrån var och när bränslet används.

Liberalerna (L) och Vänsterpartiet (V) har också öppnat för skattesänkningar men framhåller att ett nytt, förbättrat reseavdrag är vägen framåt. Ett omgjort reseavdrag med högre ersättning lyfts också fram av S, C och MP.

C vill också slopa skatten på det förnybara bränsle som måste blandas in i tanken inom den så kallade reduktionsplikten.

En annan central fråga den här mandatperioden har varit en reform av strandskyddet. Den höll på att utlösa en regeringskris förra året, men efter en överenskommelse med regeringen valde Centerpartiet att släppa fram Magdalena Andersson (S) som statsminister. Själva förslaget föll dock senare i riksdagen.

Sex av åtta partier tycker fortfarande att strandskyddet ska reformeras så att det blir lättare att bygga nära strandkanter och vattendrag, för att fler ska kunna bo på attraktiva platser på landet. Endast MP och V är emot en reform.
Miljöpartiet anser att strandskyddet ska stärkas i högexploaterade områden.

Färre vargar

En annan debatterad fråga på landsbygden är vargstammen. Nu är en majoritet av partierna, från såväl höger som vänster, överens om att den ska minska.

Det finns i dag ungefär 460 vargar i Sverige, enligt Naturvårdsverket. KD och SD vill i enlighet med ett riksdagsbeslut gå ned till 170 individer. M och C säger att 170 är ett bra mål i ett första steg men att antalet kan minska ytterligare.

Även Socialdemokraterna ger besked om att de står bakom riksdagsbeslutet som innebär ett intervall om 170–270 vargar.

Näringsminister Karl Petter Thorwaldsson (S) skapade stor uppmärksamhet i slutet av förra året när sa att han ”älskar gruvor”. Samtidigt har etablering av nya gruvor en stor miljöpåverkan.

Samtliga partier förutom MP och KD ger nu besked om att de vill att Sverige ska öppna fler gruvor. Skälen är lite olika men enligt till exempel Vänsterpartiet är det motiverat av hållbarhetsskäl för att utvinna metaller och mineraler för klimatomställningen.

Kristdemokraterna tycker inte att politiken ska bestämma om fler gruvor ska öppnas, trots att det kan bli en regeringsfråga. Miljöpartiet vill i första hand återöppna gamla gruvor och satsa på återvinning av metaller, för att i sista hand öppna nya.

Bygga i "fel" kommun

Sverige har ett bredbandsmål som sträcker sig till 2025. Det slår fast att 98 procent då bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s i hemmet och på arbetet, resterande 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s, och 0,1 procent minst 30 Mbit/s.

På frågan vad partierna tycker behöver göras mer för att nå målet svarar nästan samtliga att de statliga stöden för bredband måste öka.

M och KD lyfter att regelverket behöver ses över och att det ska bli möjligt att bygga ut i ”fel” område. Regeringen har lagt ett lagförslag om att det ska bli möjligt för kommunala bolag att bygga ut bredbandsnätet utanför den egna kommunen.