En grupp internationella forskare, däribland Johan Rockström, har studerat hur samhällen på jorden behöver förändras för att bli hållbara. I en ny bok skriver de att det skulle kräva den snabbaste ekonomiska förändringen i historien och att den skulle behöva starta omedelbart. En grundläggande basinkomst, jämställdhet och regeringar som lyssnar på sina medborgare är några av grundstenarna i förändringen.
Projektet kallas Earth4All och har pågått sedan 2020 och har inkluderat forskare, ekonomer och experter som tittat på vad som kan vara ett rättvisare och mer motståndskraftigt ekonomiskt system. Boken där de presenterar sina slutsatser heter Earth For All: a survival guide to humanity och släpps den 20 september.
Författarna drar slutsatsen att med extraordinära ansträngningar kan världen stabilisera den globala temperaturen under två grader och närma sig ett slut på fattigdomen till 2050.
Men, ökande ojämlikhet riskerar att leda till mer dysfunktionella samhällen, som då får det svårare att samarbeta för att hantera existentiella hot, som klimatförändringar.
Owen Gaffney vid Stockholm Resilience center är en av medförfattarna.
Ni tittar inte i första hand på miljöproblemen i sig, utan på hur planetens samhällen behöver förändras?
– Detta är rätt. Vi är intresserade av ekonomi, samhälle och styrning. Vilka är förutsättningarna som ger social sammanhållning och stabilitet. Dessa är avgörande om vi vill fatta långsiktiga beslut och ta med hela samhället på denna resa.
Vad är speciellt med sammansättningen av forskarna som bidragit till boken?
– Det här är verkligen ett ganska unikt initiativ. I centrum för Earth4All finns en internationell grupp av ledande ekonomiska tänkare och en grupp som kan bygga ekonomiska modeller som utforskar föreslagna lösningar och ta reda på vilka som verkligen erbjuder löftet om positiv förändring i global skala och i snabb takt.
Mäter välmående och sociala spänningar
Två parametrar i forskarnas modell är ett index för sociala spänningar i samhällen och ett välmåendeindex. De gör att det går att se hur politik kan få sociala spänningar i samhällen att stiga eller minska. Om sociala spänningar ökar kan det orsaka politisk destabilisering, stagnerande ekonomi och regeringar kommer inte att kunna möta mer långsiktiga existentiella utmaningar, som klimat- och miljökrisen.
– Man kan säga att modellen är optimerad för välbefinnande till skillnad från många ekonomiska modeller som är optimerade för ekonomisk tillväxt. Medan vissa människor talar om att miljökollaps får samhällen att kollapsa det här århundradet, drar vi slutsatsen att klimatnödsituationen kommer att medföra katastrofer, men i sig är det osannolikt att det kommer att orsaka kollaps detta århundrade. Men om vi inte tar itu med sociala spänningar kommer dessa sannolikt att förvärras och göra det svårare att hantera frågor som klimatförändringar, säger Owen Gaffney.
En stor omställning behövs
Även om forskarna slår fast att det skulle vara möjligt för världens ledare att hejda uppvärmningen vid 2 grader, så kommer det att kräva ”extraordinära åtgärder”.
Fram till 2100 skissar man på två scenarier. Det ena innebär att världens samhällen gör ”för lite för sent”, som är det sätt samhället fungerar idag, vilket riskerar leda till ett sammanbrott för samhällen. Det andra scenariot innebär ”det stora språnget”, vilket kan leda till ett genombrott och ett hållbart liv för alla på jorden.
Det språnget behöver tas omedelbart och omfatta ett antal områden, enligt forskarna, som bland annat konstaterar att dagens politiska och ekonomiska system bidrar till ökad ojämlikhet, vilket kommer att öka risken för sociala spänningar i många samhällen.
Grundläggande för uthålliga samhällen är också att:
•Mellan 3 och 4 miljarder människor behöver lyftas ur fattigdom genom reformer av det internationella finansiella systemet.
•Inkomsterna behöver fördelas mer rättvist.
•Full jämställdhet mellan kvinnor och män behöver nås senast 2050.
•Resursslösande matproduktionen behöver ställas om så att kostvanorna blir hälsosamma för både människor och ekosystemen.
•Den energi vi använder behöver vara ren och nettonollutsläpp behöver nås till 2050.
Kräver "relativt små" investeringar
Forskarna konstaterar att de investeringar som krävs för att ett sådant uthålligt samhälle är relativt små, mellan 2 och 4 procent av de globala årliga inkomsterna skulle ge hållbara energisystem och säkra tillgången på mat. Det är dock något som stater och medborgare kommer att behöva se till att marknaderna genomför.
Den svenska forskaren Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, är en av medförfattarna i boken och kommenterar förändringsområdena:
– Av hundratals potentiella lösningar har vi identifierat fem sammanlänkade vändningar som representerar de enklaste och mest effektiva lösningarna som vi måste börja implementera detta decennium för att bygga ekonomier som verkar inom planetens gränser omkring 2050. Men även med denna extraordinära insats kan vi inte helt eliminera djupgående risker för stabiliteten i jordsystemet, säger han i ett pressmeddelande.
Förändringarna kommer dock att innebära störningar och därför är sociala skyddsnät viktiga, som tillfredställer allas grundläggande behov – en form av basinkomst som forskarna kallar ”medborgarfonder”.
Omstöpt ekonomi kräver breda samarbeten
Allt sammantaget skulle innebära den snabbaste ekonomiska omvälvningen i historien och kräva brett samarbete världen över.
Jayati Ghosh, utvecklingsekonom och professor i ekonomi vid University of Massachusetts Amherst, konstaterar att för många som idag lever i fattigdom väntar ”helvetet på jorden” och att boken Earth for all ska ses som en uppmaning till handling och att världens regeringar måste reagera på de folkliga påtryckningar som bland annat visar sig i sociala rörelser.
– Eftersom de nödvändiga förändringarna är så stora kräver de målmedvetna sociala rörelser med brett deltagande. Historien visar att tröghet och hopplöshet kan bli självuppfyllande, säger hon i ett pressmeddelande.
Fakta
Boken Earth For All: a survival guide to humanity är resultatet av ett två år långt forskningsprojekt kallat Earth4All. Det har letts av The Club of Rome, Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK), Stockholm Resilience Centre (SRC) och BI Norwegian Business School.
Författarna till boken är Sandrine Dixson-Declève, ordförande i Romklubben, Owen Gaffney, skribent och analytiker vid SRC och PIK, Jayati Ghosh, Professor vid University of Massachusetts Amherst, Jorgen Randers, Professor Emeritus vid BI Norwegian Business School, Johan Rockström, professor i miljövetenskap (SU) och chef för PIK samt Per Espen Stoknes, chef för Centre for green growth vid Norwegian Business School.
Boken släpps på tyska den 6 september och på engelska den 20 september. Den kommer också att översättas till en rad andra språk.