Anatoliy Pavelko i Ukraina är specialiserad på att skydda vattendrag. Han är en av de aktivister som  oroar sig för att krigets påverkan på miljö ska gå obemärkt förbi i skuggan av den större nationella tragedin.

– De flesta uppmärksammar spillda människoliv och skador på infrastrukturen, men många människor och även nationella regeringar glömmer bort förluster och skador på miljön, säger han till The Guardian.

Därför har aktivisterna nu påbörjat en kampanj för att kartlägga skador och framtida risker från bland annat toxiner från granater i jordbruksmark, kemikalier som läckt ner i grundvattnet efter bombningar och bränder, sönderbombade skogar och förorenade floder. Något som The Guardian rapporterat om.

Förhoppningen är att undersökningarna ska kunna användas för att få till en internationell process för att få Moskva att betala för sanering och kompensation.

Miljöriskerna med Rysslands krig har kommit i ljuset på grund av en rad kriser vid Europas största kärnkraftverk, Zaporizhzhia, som intogs av ryska styrkor i mars. Både ukrainska och internationella myndigheter har varnat för att de ockuperande trupperna ökat risken för en kärnkraftsolycka avsevärt. Men miljöaktivisterna vill belysa skadorna som redan skett och har valt Chernihiv som fallstudie, delvis för att de ryska styrkorna inte längre är kvar, men också på grund av krigets omfattning just där.

Staden ligger några mil från Belarus där ryska trupper samlades för invasionen och där missiler  skickades från. Chernihiv attackerades under 41 dagar och från den tiden finns många exempel på hur vattnet, luften och jorden förorenats och naturresurser förstörts. Några av effekterna varade några timmar medan andra är kännbara i år framåt, vissa kan bli permanenta om sanering inte sker.

Epicentr K, Chernihivs byggvaruhus är ett exempel då det träffades av missiler och brann ner. Kemikalier i röken av den brända plasten ligger kvar över staden och andra gifter från de brunna ruinerna har troligtvis läckt ner i grundvattnet efter månader av regn. Miljöaktivisterna har fotograferat skadorna, vilka kommer att jämföras med företagets dokument för att försöka räkna ut hur många ton plast och andra material som brann upp och vilka kemikalier som frisläpptes.

Ett annat exempel är ett viktigt vattenreningsverk som skadades under beskjutningarna. Myndigheterna är rädda att orenat avfall måste släppas ut till hösten i en närliggande flod som rinner ner till Kiev, vilket kommer förorena dricksvattnet i huvudstaden.

Ett tredje exempel är en oljedepå som brann i flera dagar och orsakade andningssvårigheter. Samtidigt läckte kemikalier ut till marken och ner i vattenförsörjningen.

Träd och skogar har förstörts, och ekosystemen kan komma att behöva årtionden eller  århundraden för att återhämta sig.

Miljöaktivisterna dokumenterar och undersöker förstörelsen, däribland de bombkratrar som de ryska trupperna lämnat efter sig i skogarna och på jordbruksmark runt omkring Chernihiv.

Anatoliy Pavelko och analytikern Kateryna Polyanska, engagerad i aktivistgruppen Environment People Law, samlar jord från dessa kratrar. Jorden ska analyseras med avseende på föroreningar. Även orörd jord i närheten ska analyseras för kontrollprover. Skillnaden mellan dem kan hjälpa till att uppskatta vilka gifter och föroreningar som kommer från bombningar och vad som kan komma från tidigare lokal miljöförstöring från industrier eller katastrofer, exempelvis Tjernobylolyckan 1986.

Resultatet av studierna ska även kunna vara till hjälp för att beräkna hur stor miljöförstöringen är i övriga, mer otillgängliga, delar av landet.