Anatoliy Pavelko i Ukraina är specialiserad på att skydda vattendrag. Han är en av de aktivister som  oroar sig för att krigets påverkan på miljö ska gå obemärkt förbi i skuggan av den större nationella tragedin.

– De flesta uppmärksammar spillda människoliv och skador på infrastrukturen, men många människor och även nationella regeringar glömmer bort förluster och skador på miljön, säger han till The Guardian.

Därför har aktivisterna nu påbörjat en kampanj för att kartlägga skador och framtida risker från bland annat toxiner från granater i jordbruksmark, kemikalier som läckt ner i grundvattnet efter bombningar och bränder, sönderbombade skogar och förorenade floder. Något som The Guardian rapporterat om.

Förhoppningen är att undersökningarna ska kunna användas för att få till en internationell process för att få Moskva att betala för sanering och kompensation.

Miljöriskerna med Rysslands krig har kommit i ljuset på grund av en rad kriser vid Europas största kärnkraftverk, Zaporizhzhia, som intogs av ryska styrkor i mars. Både ukrainska och internationella myndigheter har varnat för att de ockuperande trupperna ökat risken för en kärnkraftsolycka avsevärt. Men miljöaktivisterna vill belysa skadorna som redan skett och har valt Chernihiv som fallstudie, delvis för att de ryska styrkorna inte längre är kvar, men också på grund av krigets omfattning just där.

Staden ligger några mil från Belarus där ryska trupper samlades för invasionen och där missiler  skickades från. Chernihiv attackerades under 41 dagar och från den tiden finns många exempel på hur vattnet, luften och jorden förorenats och naturresurser förstörts. Några av effekterna varade några timmar medan andra är kännbara i år framåt, vissa kan bli permanenta om sanering inte sker.

Epicentr K, Chernihivs byggvaruhus är ett exempel då det träffades av missiler och brann ner. Kemikalier i röken av den brända plasten ligger kvar över staden och andra gifter från de brunna ruinerna har troligtvis läckt ner i grundvattnet efter månader av regn. Miljöaktivisterna har fotograferat skadorna, vilka kommer att jämföras med företagets dokument för att försöka räkna ut hur många ton plast och andra material som brann upp och vilka kemikalier som frisläpptes.

Ett annat exempel är ett viktigt vattenreningsverk som skadades under beskjutningarna. Myndigheterna är rädda att orenat avfall måste släppas ut till hösten i en närliggande flod som rinner ner till Kiev, vilket kommer förorena dricksvattnet i huvudstaden.

Ett tredje exempel är en oljedepå som brann i flera dagar och orsakade andningssvårigheter. Samtidigt läckte kemikalier ut till marken och ner i vattenförsörjningen.

Träd och skogar har förstörts, och ekosystemen kan komma att behöva årtionden eller  århundraden för att återhämta sig.

Miljöaktivisterna dokumenterar och undersöker förstörelsen, däribland de bombkratrar som de ryska trupperna lämnat efter sig i skogarna och på jordbruksmark runt omkring Chernihiv.

Anatoliy Pavelko och analytikern Kateryna Polyanska, engagerad i aktivistgruppen Environment People Law, samlar jord från dessa kratrar. Jorden ska analyseras med avseende på föroreningar. Även orörd jord i närheten ska analyseras för kontrollprover. Skillnaden mellan dem kan hjälpa till att uppskatta vilka gifter och föroreningar som kommer från bombningar och vad som kan komma från tidigare lokal miljöförstöring från industrier eller katastrofer, exempelvis Tjernobylolyckan 1986.

Resultatet av studierna ska även kunna vara till hjälp för att beräkna hur stor miljöförstöringen är i övriga, mer otillgängliga, delar av landet.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.