Kulturmiljöer viktiga för integration och folkhälsa
Copyright © 2022 Mediehuset Grön Press AB
ISSN: 2003-5268. Ansvarig utgivare: Lennart Spetz
Innehåll
-
Glöd
-
Radar
-
Publicerad 2022-08-26
RadarMycket att lära av Grenoble och Finland
Grenoble har utsetts till EU:s miljöhuvudstad 2022 och Finland sticker ut hakan och agerar föredömligt i omställningen. Sverige har mycket att lära av dem båda.
Grenoble ligger i Isère-dalen i sydöstra delen av Frankrike. Läget i dalgången gör att luftföroreningar stannar kvar och staden är utsatt för klimatförändringar med torka, bränder översvämningar och skred som följd. 2005 antog Grenoble, som första franska stad, en klimatplan som också skulle förbättra luftkvaliteten. Trots att befolkningen ökar minskade klimatpåverkan med 25 procent och partikelhalten med 30 procent mellan 2005 och 2016. Till 2030 ska energianvändningen i staden minska med 40 procent och till 2050 halveras.
– En sak som imponerat på mig är hur Grenoble har involverat medborgarna i beslutsfattandet genom att invånarna får komma med förslag om hur staden ska utvecklas. Det var inget krav på att förslagen skulle ha en klimat- och miljöinriktning, men det blev så ändå, exempelvis förslag på bättre framkomlighet för cykling och flera parker i stadsmiljön. I Sverige finns en oro bland våra folkvalda att lämna över beslutsinitiativ till medborgarna, men vågar man göra det belönas man av klimatsmarta gröna förslag, säger Mattias Goldmann, grundare av 2030-sekretariatet som arbetar med att minska klimatpåverkan från Sveriges transportsektor.
Grenoble har gjort en stor cykelsatsning där invånarna kan hyra cyklar per dygn, vecka eller år.
– Det första som möter en när man kliver av tågstationen är tusentals gula cyklar. Det är vanliga cyklar som kostar väldigt lite för en vanlig medborgare att hyra. Dessutom, om man bor i Grenoble halveras kostnaden och den halveras därefter en gång till om man är socialt utsatt eller student. Här i Sverige kunde vi se att den elcykelpremie som delades ut mestadels utnyttjades av välbeställda kommuner. Det är en bra signal att ta till sig, säger han.
Det finns mycket att lära från årets miljöhuvudstad, tycker Mattias Goldmann, bland annat samarbetet mellan olika enheter:
– Grenoble har flera mobilitetscenter, one stop shops, som ser till varje kunds mobilitetsbehov. Någon kanske behöver busskort för en sträcka, bilpoolsbil för en annan och lånecykel för en tredje. Här finns allt det, det är ett ställe där alla olika mobilitetslösningar möts och finns tillgängliga.
Även Finland ska minska sin klimatpåverkan rejält och har som mål att bli klimatneutrala 2035. Flera finska städer sätter ribban ännu högre och satsar på 2030, fjolårets miljöhuvudstad Lahti redan 2025.
– När Finland satte sitt nationella mål skärpte kommunerna dem ytterligare. När målen väl är satta sprids de genom media bland annat, medborgarna börjar då ställa krav och saker börjar hända. Vi har för långsamma mål i Sverige, det ligger för långt fram. Tuffa klimatmål är superviktiga, säger Mattias Goldman.
Tuffa mål ger också kreativa åtgärder, menar han.
– Finlands kommuner hade ingen färdig plan, men när målet är satt blir det automatiskt att vi måste tänka till.
Helsingfors har satsat på att minska bilberoendet genom att planera stadsområden så allt finns tillgängligt, spårvagnen ska gå snabbt så det inte blir någon tidsvinst att ta bilen och staden är förtätad. Även cykeln har fått hög prioritet när de gamla industrijärnvägsspåren som inte längre används nu blir cykelleder i stället och flera cykelservicestationer har upprättats.
– Förra året skapade Lahti en skiddelningspool, vilket gav en gigantisk uppmärksamhet. De flesta invånarna i kommunen har redan egna skidor, men skidpoolen och uppmärksamheten byggde en stolthet för Lahti och banade väg för en positiv känsla för en stor cykelpool. Nästintill all kollektivtrafik går på el och biogas, så den stora skillnaden kan göras om man får fler att åka skidor och cykla, berättar Mattias Goldmann.
Mattias Goldmann, grundare av 2030-sekretariatet. Foto: 2030-sekretariatet Ett annat finskt exempel är Tammerfors och den nya spårvägen:
– Framförallt imponerar det mig att den blev färdig före utsatt tid och billigare än budet. Det lyckas man aldrig med i Sverige. Sättet det gick till på är imponerande, med ett gemensamt ansvar för spårvägen. Om någon del var försenad såg man då till att hitta vilken del de kunde jobba snabbare på. Kostnaden slutade på 30 miljoner billigare än planerat. Här har Sverige mycket att lära och inspireras av.
Det allra mesta av det Grenoble och Finland gjort går att genomföra inom befintlig svensk lagstiftning.– Det handlar om att fokusera på innovativa sätt att få med sig medborgarna. Det allra mesta går att genomföra också i Sverige, det gäller bara att sätta tuffa mål och sätta igång, säger Mattias Goldman.
-
-
Energi