Radar

Kulturmiljöer viktiga för integration och folkhälsa

Kulturmiljöer kan bidra till psykisk och fysisk hälsa precis som naturen kan.

Naturmiljöers positiva inverkan på hälsan är något som används i många sammanhang idag, men också kulturmiljöer kan ge samma möjligheter till återhämtning och få oss att må bra. Det gäller både för de som levt på en plats länge och för de som kommer nya. 

Kulturmiljöers roll går inte alltid att skilja helt från naturmiljöer, eftersom kulturmiljöer ofta också är natur. Båda kan alltså minska stress och ge återhämtning.

– Både natur- och kulturmiljöer fungerar på samma sätt genom att de uppmuntrar till fysiska aktiviteter och frisk luft genom att röra sig utomhus, eller sociala aspekter genom att vara tillsammans med andra, säger Sara Kjellgren, som gjort studien när hon utbildat sig till miljöpsykolog vid Statens lantbruksuniversitet i Alnarp.

"En svarade att ett kyrktorn eller ett berg kan hjälpa en att orientera sig geografiskt på en ny plats, men en kulturmiljö hjälper till med orientering i både tid och rum", säger Sara Kjellgren, arkeolog och miljöpsykolog
"En svarade att ett kyrktorn eller ett berg kan hjälpa en att orientera sig geografiskt på en ny plats, men en kulturmiljö hjälper till med orientering i både tid och rum", säger Sara Kjellgren, arkeolog och miljöpsykolog. Foto: Privat

Men en historisk plats som ett förhistoriskt gravfält, bevarade stenmurar och slåtterängar eller lämningar efter gamla torp hjälper också till att knyta an till en plats både i rum och i tid, genom att ge perspektiv på dagens tillvaro, beröra, väcka nyfikenhet och ge olika sammanhang en extra dimension.

– Bland de jag intervjuat säger sig flera medvetet söka sig till kulturmiljöer för återhämtning. Flera svarar att de känner ett sammanhang där och att man blir en kugge i ett hjul, vilket känns meningsfullt. Man vet att det funnits andra människor där tidigare och bekymmer sätts in i ett sammanhang. En svarade att ett kyrktorn eller ett berg kan hjälpa en att orientera sig geografiskt på en ny plats, men en kulturmiljö hjälper till med orientering i både tid och rum.

Anledningen till att Sara Kjellgren tittat på kopplingen mellan mående och kulturmiljöer är hennes bakgrund som arkeolog.

– Miljöpsykologin handlar om hur miljö och människa påverkar varandra. Naturmiljön vet vi ganska mycket om, men det finns inte så mycket kunskap om kulturmiljöns inverkan på oss.

Studien gjordes i Munkedals kommun, där medborgare intervjuades. En enkät gjordes också med elever i Svenska för invandrare (SFI) och det visade att också de som är nyanlända i Sverige ser kulturmiljöer som viktiga.

I Munkedal finns bland annat hällristningen vid Lökeberg, som är från bronsåldern och som kan ge dagens människor perspektiv på hur man levt på platsen förr och nu
I Munkedal finns bland annat hällristningen vid Lökeberg, som är från bronsåldern och som kan ge dagens människor perspektiv på hur man levt på platsen förr och nu. Foto: Sara Kjellgren

– Det är en högre procent av de som läser SFI som svarar att kulturmiljöer är viktiga. Det är inte uppmärksammat att de eleverna i allra högsta grad använder kulturmiljöer för att knyta an till sin nya plats. Genom kulturmiljöerna kan man använda sig av befintliga minnen på en ort eller en plats innan man skaffat sig egna minnen av platsen. Det är ett sätt att skaffa sig en emotionell relation till platsen. Då mår man bättre och fungerar stabilare, säger Sara Kjellgren.

På grund av pandemin kunde inga intervjuer göras med eleverna från SFI, men det kan Sara Kjellgren tänka sig att göra i framtiden. Kommuner skulle alltså kunna använda kulturmiljöer både för att förbättra integrationen och i folkhälsoarbetet.

– Kulturmiljön kan ha samma funktion som naturen för möjligheterna att röra på sig, få sol och frisk luft, träna och träffa människor. Landsbygdskommuner skulle kunna använda detta för att förbättra folkhälsan genom att de som inte vill ge sig ut i naturen istället kan lockas att ge sig ut i kulturmiljöer. De kan vara en resurs i arbetet med psykisk ohälsa.

Som exempel på kulturmiljöer som kan påverka oss idag är det de kanske mest oansenliga som Sara Kjellgren lyfter fram.

– Man kan gå i skog och plötsligt se ett gammalt äppelträd, som visar att här har det legat ett torp tidigare. Torplämningar finns det ganska många i Munkedal och det ger en samhörighet med historien att se hur människor levt på en plats tidigare. Forsen som rinner genom Munkedal ses av många som natur, men den är lika mycket en kulturlämning eftersom den är så tätt förknippad med bruket i Munkedal, där sågverket låg.

Sara Kjellgren tycker att kulturmiljöerna bör få en större plats i samhällsplaneringen och inte bara bevaras utan också nyttjas.

– De är en resurs som ofta prioriteras bort och när man ska förtäta är det en risk att gröna miljöer försvinner, trots att rapporter visar att det påverkar både för vår psykiska och fysiska hälsa. En miljö som får en att må bra bryr man sig också mer om och tar bättre hand om.

En kulturmiljö är ofta också en värdefull naturmiljö
En kulturmiljö är ofta också en värdefull naturmiljö. Det kan vara ett gravfält, som det från Stenehed på bilden, stenmurar, slåtterängar eller övergivna torp. Foto: Sara Kjellgren

Hon hoppas också att på sikt kunna få politiker och stadsplanerare att ”tala samma språk”.

– Kulturmiljöer bidrar med ekosystemtjänster och är viktiga för den sociala hållbarheten, som blivit ett modeord och ingår nu i de 17 globala hållbarhetsmålen. Det kan ge översiktsplanerare verktyg att använda i den politiska diskussionen.