Gävlemodellen utvecklades med målet att få bukt med kränkningar, trakasserier, diskriminering, och i förlängningen mobbning i skolorna i Gävle kommun. Modellen består av flera olika övergripande insatser – som exempelvis en beskrivning över vilka delar en trygghetsplan bör innehålla – och som skräddarsys efter varje skolas behov.

– Insatserna ser självklart olika ut för olika skolor och ålder på eleverna. Det går inte att göra en metod där man på detaljnivå skriver ner vilka insatser som krävs. Skolorna måste själva, utifrån övergripande faktorer bygga upp en egen systematik. Boken ger däremot ett stöd i form av exempel på framgångsfaktorer och styrdokument, men det konkreta arbetet måste personalen på skolorna stå för, säger Pelle Matton, tidigare anställd på Brottsförebyggarna i Gävle (BIG) och en av författarna till boken som är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle, BIG och Utbildning Gävle.

Tanken är att boken ska fungera som en handbok för skolpersonal och andra som arbetar med utbildningsfrågor. Handboken ger bland annat en historisk översikt över begreppet mobbning och redovisar forskningsresultat om hur mobbning kan motverkas. Kartläggningsmaterialet är unikt, 15 000 elever från förskoleklass till årskurs 3 på gymnasiet har två gånger per år fått besvara en enkät med olika frågor, och arbetet har pågått sedan 2012.

– Alla de svenska skolorna jobbar med de här frågorna, men inte alltid med en medvetenhet om hur man gör. Uthållighet är också viktigt, det gäller att jobba systematiskt och inte ge sig, säger Pelle Matton.

Sedan 2016 har alla skolor i Gävle kommun anslutit sig till modellen, som bygger på delaktighet av all personal och alla elever. Och resultatet talar sitt tydliga språk. Fyra år senare hade kommunens skolor 40 procent lägre andel mobbade elever jämfört med resten av landet. Sedan 2020 har mobbningen i riket ökat något, medan skolorna i Gävle ligger kvar på en relativt låg nivå.

– Även om Gävle kommun ligger 40 procent lägre än övriga landet är det fortfarande alldeles för många som utsätts för mobbning, säger Pelle Matton.

En återkommande fråga är hur mycket insatserna kostar.

– Man kan vända på det, vad kostar det att inte göra detta? Beräkningar visar att Gävle kommun har sparat två miljoner kronor i skattemedel per år på detta. Elever som hamnar i utanförskap på grund av mobbning kan till exempel få problem med att fullfölja sin utbildning och därmed drabbas av arbetslöshet senare i livet. Så insatserna ger både sociala och ekonomiska vinster för hela samhället, säger Pelle Matton.

Gävle kommun och Högskolan i Gävle vann årets pris i Brottsförebyggande rådets (BRÅ) tävling European Crime Prevention Award (ECPA) för framgångarna med Gävlemodellen.

Boken ges ut av utbildningsförlaget Studentlitteratur.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.