Under 2022 har det visat sig att en rad ekologiska matvaror inte ökar i pris lika mycket som de konventionellt odlade. Det kan bero på att ekobönder klarar sig utan dyra bekämpningsmedel och konstgödsel.
Det är organisationen Ekologiska lantbrukarna, som företräder cirka 1 500 ekobönder runt om i landet som tittat på hur priserna för ekovaror utvecklas.
– Många tror att ekomaten ska vara mycket dyrare, men som siffrorna visar i år är det inte så stor skillnad mellan eko och konventionellt längre. Med bara någon krona extra kan du stötta en matproduktion som driver omställning till ett lantbruk som är bättre för miljö och hälsa, säger Ida Lind, expert marknad och hållbarhet på Ekologiska Lantbrukarna.
Insatsvaror fördyrar
Som rapporteringen kring kriget i Ukraina visat är det priset på en del insatsvaror som blivit mycket högre under krisen och som skapar en svår situation för framför allt konventionella bönder.
Lantbrukarnas stora inköpsposter är konstgödsel, bekämpningsmedel, foder och bränsle/energi och flera av dessa varor används inte på ekologiska gårdar, som därför klarar sig bättre i krisen.
– Ekobönder producerar i högre utsträckning fodret till gårdens djur själva, använder inte konstgödsel och sprutar inte med kemiska bekämpningsmedel. De är helt enkelt lite mer självförsörjande och står lite mer stabilt nu. Det är inte så att det är glada dagar men i och med att ekobönder redan ställt om till ett mer självförsörjande kretslopp på gården klarar de den rådande situationen bättre. Svagheterna i hur konventionella varor framställs blir tydligare, säger Ida Lind, expert marknad och hållbarhet på Ekologiska Lantbrukarna.
– Men lantbrukare ingår i ekosystem tillsammans med sina grannar så man påverkas också av dem oavsett om man har en konventionell eller ekologisk gård. När det går bra eller dåligt för en gren av lantbruket så påverkar det resten av branschen.
Olika utveckling för olika varor
Men hur ekobönder påverkas i krisen beror på vad de producerar.
Nötkött, havregryn, vetemjöl och smör är exempel på produkter där skillnaden mellan konventionella varor och ekovaror minskat i butikerna under det andra kvartalet 2022.
För kyckling och fläskkött har prisskillnaden istället ökat något enligt studien.
– Det skulle kunna vara insatsvarorna som spelar en roll. I kyckling- och fläskproduktion används det mer importerad soja i fodret, en vara som blivit dyrare. Den produktionen har också energikrävande stall. För växtodling och nötköttsproduktion är ekogårdar mer självförsörjande.
Så bilden att ekovaror alltid är dyrare stämmer inte längre?
– Det finns en föreställning om att ekologiska varor ska vara dyrare och många ekokunder är generellt mindre priskänsliga, men inflationen påverkar också dem. Men nu ser vi att det på till exempel havregryn är en mycket liten skillnad i pris.
Så ekovaror borde kunna få ett uppsving nu?
– Vi vill att människor ska bli medvetna om att det man lägger sin matpeng på – att man väljer att stödja en produktion som har ställt om och som gjort att de varorna varit dyrare tidigare, snarare än en produktion som blir dyrare nu på grund av att insatsvarorna blivit mycket dyrare.
– Sen finns det flera förklaringar till priserna i butikerna. Dagligvaruhandeln kan också ha andra utgifter och sätter sina priser fritt. Vi har hört lantbrukare säga att matpriserna i butik har ökat mer än produktionskostnaderna ökat. Jag vet inte om butikerna har andra kostnader som ökat eller om man tagit tillfället i akt och höjt sina priser.
Andelen ekovaror i butiker minskar
Ekologiska varor blir alltså mer konkurrenskraftiga i pris just nu, men den totala försäljningen minskar. Andelen ekovaror ökade år för år fram till 2016 och låg sedan på en stabil nivå fram till 2020, men då bröts trenden och 2021 och 2022 minskar försäljningen.
– Det kan bero på att dagligvaruhandeln inte kampanjar så mycket för ekovaror längre. Ekovaror var trendigt under några år men sen har budskapen inte varit lika många.
Enligt Ekologiska lantbrukarna minskade volymerna såld ekomat markant under andra kvartalet, troligen mellan 5 och 10 procent och mer än konventionella varor. Det gör att andelen ekovaror kan komma att minska till 6,5 procent av den totala mathandeln 2022 jämfört med 7 procent 2021 och 7,9 procent 2016, då andelen ekovaror var som högst i butikerna.
<strong>Fakta ekobönder</strong>
Den ideella organisationen Ekologiska lantbrukarna grundades 1985 som Alternativodlarnas Riksförbund och man bildade samtidigt KRAV-märkningen. Medlemmarna i organisationen måste sköta sin gård i enlighet med de regler som EU fastställt för ekologiska jordbruk. Många gårdar är också certifierade enligt KRAV.
Källa: Ekologiska lantbruk
