I sommar har 200 gräsmattor blivit ängar i Åtvidaberg. Det är en del av kommunens mer långsiktiga projekt att öka den biologiska mångfalden och även något som medborgarna efterfrågat.
Efter att invånarna framfört önskemål om fler ängar inledde kommunen en provperiod i år, då 200 gräsmattor fick växa utan att klippas under en begränsad period.
En av dem fick växa utan att klippas under hela säsongen, och blev då så fin att den visades upp i SVT Nyheter..
På de övriga 200 gräsmattorna blev provperioden som äng kortare, bara fyra veckor utan klippning. Där blev resultatet mer blandat. I ett fall blev det en fin äng även då, men i många andra fall blev resultatet bara att det vanliga gräset växte högre än vanligt, förutom inslag av maskrosor. På ungefär hälften blev det något mitt emellan.
Blommar bäst
De marker som blommade som bäst, var ofta gammal ängs- eller betesmark. Där fanns det kvar blad och fröer från förr som gav bra resultat när blommorna fick växa utan hinder. Men där vägbyggen och annat lett till att marken förändrats mer drastiskt är förutsättningarna för spontant växande blommor sämre.
Nu ska kommunen utvärdera resultatet från provet med ängar, för att göra något mer långsiktigt för den biologiska mångfalden. Det är först och främst därför som ängarna även diskuterats på kommunkontoret, parallellt med att invånarna börjat intressera sig för det.
– Biologisk mångfald är grunden i det hela. Men att klippa gräsmattor är också en kostnadskrävande metod. Om man kan spara där blir det dubbel vinst, säger kommunekologen Anton Sunnergren
Gräsmattan som blev en fin äng mycket snabbt får förbli en äng, det beslutet kräver ingen inventering. För gräsmattorna där det enda som blommade var maskrosor blir det nog klippning som tidigare framöver. Just maskrosor leder till negativa reaktioner från allmänheten.
– Maskrosor sticker i ögonen på väldigt många. En person ringde också och var mycket kritisk, säger Anton Sunnergren.
Inventering sedan beslut
Fram till hösten väntas resultatet från inventeringen innan beslut fattas om kommunens alla 400 gräsmattor.
– Det är väldigt stor skillnad från gräsmatta till gräsmatta. Eftersom förutsättningarna varierar från plats till plats är inventeringen viktigt. Med den får vi bra svar på hur vi ska gå vidare, säger Anton Sunnergren.
Till det kommer allmänhetens behov av ytor att röra sig på. Vissa gräsmattor behövs för aktiviteter som fotboll till exempel. Åtvidabergsbornas behov av att röra sig spontant kommer att tas med i beräkningen när beslut fattas om en mer permanent omvandling av gräsmattorna.
– Målet är att ha ängarna på plats till nästa år så vi har hösten på oss att se var det är lämpligt, konstaterar Anton Sunnergren.
Läs mer: NSF vill få Sveriges vägkanter att blomstra
Ängar världen runt
Åtvidaberg är långtifrån den enda kommun som satsar på ängar. Tidigare har till exempel grannkommunen Linköping provat och det är därifrån som Åtvidaberg fått inspirationen till sin egen satsning. I resten av världen pågår också försök. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har skrivit flera rapporter om saken och även bedrivit ett projekt som heter Lawn, alltså gräsmatta på engelska.
Naturskyddsföreningen å sin sida satsar på biologisk mångfald längs vägrenen.
