De senaste hundra åren har ängsmarkerna och betesmarkerna i Sverige minskat med 75 procent, enligt siffror från Jordbruksverket. Det har också gjort att pollinatörerna är hotade, exempelvis är en tredjedel av våra vilda bin på väg att försvinna.

– Pollinatörerna är beroende av betes- och ängsmarker. Ett ohållbart jord- och skogsbruk, igenväxning av landskapet och användandet av kemiska bekämpningsmedel har bidragit till att pollinatörerna har trängts bort, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

Nu gör Naturskyddsföreningen ett försök att bättra på mångfalden – och samtidigt komma in i Guinness rekordbok. I Sverige finns totalt 600 000 kilometer vägkanter som med rätt förutsättningar kan få rödlistade arter att frodas. Föreningen vill ta hjälp av såväl privatpersoner som kommuner och vägföreningar för att tillsammans med dessa få en större andel av dessa att bli blomrika. 

Enligt deras hemsida har de hittills kommit upp i en total längd av 39 kilometer, vägkanterna är dock inte sammanhängande utan finns utspridda på olika platser i Sverige. Det finns också många andra artrika vägkanter som inte ingår i det här projektet. 

På Naturskyddsföreningens hemsida kan man få tips om hur man gör för att skapa en mer blomrik vägkant. Bland annat rekommenderar de att gräva upp invasiva arter, att slå med lie, att så in fröer som finns i närområdet och att samla ihop avklippt växtmaterial. Det är också viktigt att skilja på näringsrik och näringsfattig mark eftersom skötselråden mellan dessa varierar. 

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.