Radar

Webbutvecklare kan bli Årets miljöhjälte

Michael Andersen, på webbanpassat foto, men WebP fungerade inte här tyvärr.

Michael Andersen läste en bok om webbens miljöpåverkan och sedan grundade han en miljöorganisationen för att försöka minska den. Nu är han en av de nominerade till elföretaget Bixias miljöpris Årets miljöhjälte.

Problemet med internet är att det blir större och större, berättar Michael Andersen, webbutvecklare som vill se ett grönare nät. Han säger att utsläppen motsvarar en sjätteplats, om det jämförs med hela länder. Varje interaktion med nätet, om det så bara är ett enkelt mejl, leder till utsläpp. Majoriteten av utsläppen beror på att vi gör av med el som kan ha genererats i kolkraftverk. Till det kommer mindre utsläpp från tillverkning av utrustning, men det är den mindre delen.

– Idag är vi inte fokuserade på hur vi bygger hemsidor. Vi söker de enklaste lösningarna istället för de bästa, säger Michael Andersen.

Nu hoppas han kunna ändra på det, till att börja med genom sin organisation Sustainable WWW. Med hjälp av den sprider han kunskap och tips om hur utvecklare och användare av nätet kan minska sin miljöpåverkan. Fotot på sig själv som han skickar för att illustrera artikeln har till exempel anpassats för att belasta så lite som möjligt. Till att börja med är storleken mindre än för ursprungsbilden, bara 40 kilobyte istället för 2000. Sedan är bakgrunden lite suddig, vilket minskar bildstorleken och därmed ger mindre belastning när bilderna överförs på nätet. Han har också valt ett sparsamt format, WebP.

Böcker också viktiga

För egen del, började det inte med nätet ändå, utan med boken Sustainable Web Design av Tom Greenwood.

– Efter att ha läst den började jag med det här på allvar. Jag började sprida artiklar för att öka medvetenheten och inspirera andra webbdesigners, berättar Michael Andersen.

Då var det en hobby, men nu har han sin organisation och  ser det som att han kan använda sitt yrke som webbdesigner för att göra en insats för en bättre värld. Ifall han vinner och verkligen blir Årets miljöhjälte, ska han använda pengarna för att få fler att utveckla nätet mer hållbart, men också för att bättra på den egna verksamheten.

– Jag kan installera solpaneler och skapa mer förnybar energi. Jag vill också skapa en video som lär ut etisk design, säger Michael Andersen.
Och så vill han skriva en bok, en mycket detaljrik bok som kan ge konkreta tips för hur webben ska hanteras bättre. De böcker som redan är skrivna ger  inte den sorts konkreta upplysningar som behövs för den som vill göra verkstad av sina kunskaper.

–  Jag tänker mig att ägare av en hemsida kan läsa min bok och  lära sig om om hur de kan optimera bilder, använda grön web-hosting, mörka teman och bidra på annat sätt till ett mer hållbart nät,  säger han.

Elföretag utser miljöhjälten

Årets miljöhjälte utses av elföretaget Bixia. Bland övriga nominerade för årets pris finns Fältbiologerna, Swopshop, Ten Island Seafarm, VI håller oss på jorden,  och den ideella föreningen Ätbart.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.