Behovet av blod är som störst i storstadsregionerna, där framför allt de stora blodgrupperna A och 0 har ett lager som sinar fort.

– I storstäderna finns det mer specialistvård, det är större sjukhus där det kommer patienter från fler delar av landet. Då går det också åt mer blod, säger Ingrid Engström, kommunikatör på organisationen Ge blod.

Ökad smittspridning

Att blodlagren minskar under sommaren när många svenskar reser bort är inget ovanligt. Men den ökade smittspridningen av coronaviruset har ställt till det ytterligare de senaste veckorna.

– Speciellt i Stockholm har vi ganska hög frekvens av covid just nu. Är man sjuk och har influensaliknande symtom ska man inte komma och ge blod heller, säger Ingrid Engström.

Den här perioden är ofta väldigt känslig. Sjukvården bedriver vård och blod är en färskvara, vi kan inte tappa upp och spara det hur länge som helst.

En blodpåse i minuten

Blod som donerats håller i omkring sex veckor. För att möta behovet i Sverige där det nyttjas en blodpåse i minuten året om är det därför livsavgörande att hålla igång givarflödet – inte minst när vårdköer ska kapas, menar Ingrid Engström.

– För att vi ska bedriva en bra sjukvård så krävs det blod – för operationer, förlossningar, kroniska sjukdomar, cancerbehandlingar eller äldre som behöver mer röda blodkroppar.

– Många glömmer blodgivningen i solstolen, då är det bra att man påminns om behovet.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.