Scouternas stora  ungdomsläger Jamboree 22 med 11 000 deltagare  från Sverige och resten av världen har hållbarhet som tema. Lägret har till och med certifierats som hållbart enligt en branschstandard.

”Drömmen om en hållbar värld” är temat för scouternas stora sommarmöte Jamboree 22 som drar igång 30 juli  i Åsum nära Kristianstad. Men för det egna evenemanget ska det bli mer än en dröm och det certifieras enligt Agenda 2030.

Catarina Sparre är hållbarhetsansvarig för lägret och berättar om arbetet med att få det så hållbart som möjligt.

– Vi vill visa att det går. Det är vår inspiration, säger hon.

Men hon konstaterar också att de unga som kommer till lägret ofta vet mer om hållbarhet och omställning än de vuxna arrangörerna.  Hon säger också att de därför även vill lära av deltagarna som kommer att vara mellan tio och 18 år. 

Men redan innan lägret börjat har Scouterna gått igenom sina planer, för att kunna certifieras  enligt Hållbart Evenemang.

– Vi har framförallt tittat på de stora utsläppsposterna mat, transport och programmet, berättar hon.

Inget till deponi

Programmet är vad deltagarna ägnar sig åt under dagarna, och det kan till exempel vara att göra egna konstruktioner med blompinnar. De blompinnarna ska inte hamna i soporna utan återanvändas eller återvinnas. Tyger som används av Scouterna, ska när lägret är över skänkas till daghem.  Saxarna som köps in, går att använda igen för nästa evenemang.

I andra fall handlar det om att låna eller hyra istället för att köpa in. Catarina Sparre berättar om brädspel som lånats in från ett spelföretag.

– Inget ska gå på deponi, säger hon.

Men det finns undantag, lägger hon till, som till exempel spånskivor som används på olika sätt och riskerar att trampas sönder.

För transporterna gäller att de ska beställas från företag som kan erbjuda fossilfritt.  Övrig energi som används ska också vara fossilfri. De dieselaggregat som behövs för el på platsen ska drivas av biodiesel. Elen som köps in ska också vara grön. Maten ska helst vara närodlad och kravmärkt.

– Men där har vi haft problem med inflationen och en del av det har inte gått att genomdrivas, lägger hon till.

Vad gäller det som behövs för att äta och dricka, bestick tallrikar med mera, så ombeds användarna att ta med sig eget och då helst något som kan diskas och användas igen. För de som arbetar på lägret är det diskbart och återanvändning som gäller.

38 krav och många poäng

För att evenemanget ska certifieras finns sammanlag 38 obligatoriska krav och att man lever upp till minst 60 procent av det som ger maximal poäng. I det finns även frågor om mångfald, jämställdhet, arbetsmiljö med mera.  För samarbete, som också ingår, blev till exempel poängen 3,5 av 5 enligt företaget Greentime som står för certifieringen. Poängen grundar sig på hur de ansvariga svarat på olika frågor. Transparens ingår också och allt finns att se på Greentimes hemsida.

Det sammantagna resultatet blev 79 procent av full poäng enligt Scouternas eget pressmeddelande. Klimatberäkningar har utförts av företaget U&We.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.