Lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data, som träder i kraft på måndag, har kommit till som en följd av ett EU-direktiv om öppen data och vidareutnyttjande av information. Den innebär att det kommer bli enklare för privatpersoner, men också för företag, att ta del av de offentliga data som myndigheterna tillhandahåller – i digitalt format.  

– Att skapa ett rättsligt stöd för att offentliga sektorn på ett öppet, säkert och effektivt sätt ska kunna tillgängliggöra data är ett viktigt steg i den digitala omvandlingen av samhället. Öppna data är en förutsättning för innovation, för att skapa nya lösningar och tjänster, effektivisera verksamheter och utveckla artificiell intelligens, sa digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar när regeringen lade fram lagförslaget tidigare i år. 

Utnyttjar offentlighetsprincipen

Men alla är inte lika positiva. Natalie Staff, som är jurist vid organisationen Centrum för rättvisa, har under arbetet med en rapport begärt ut all information som finns om henne från samtliga myndigheter i Sverige. Resultatet blev 4239 sidor med information. Hon såg också att många företag utnyttjar offentlighetsprincipen i kommersiella ändamål. 

– Ofta förknippar vi insamling av personuppgifter med sociala medie-jättarnas kartläggning av vad vi gör på internet. Men i min granskning har jag sett att personuppgifter också i stor utsträckning hämtas från myndigheter för att användas i kommersiella verksamheter. Det saknas en diskussion om hur det här förhåller sig till skyddet för den personliga integriteten, säger hon i ett pressmeddelande. 

Centrum för rättvisa menar att den nya lagen å ena sidan kan stärka offentlighetsprincipen, men också att den kan innebära stora risker eftersom den gör att offentliga uppgifter blir mer lättillgängliga. Som exempel nämner man i rapporten den kontroversiella webbplatsen ”Lexbase” som publicerar uppgifter om personer som dömts för olika brott på nätet. Nathalie Staffs granskning visar också att bland 450 olika myndigheter så förekommer det begäran om utelämnanden av offentliga uppgifter för kommersiella ändamål hos åtminstone 256 stycken. 

De flesta kommer från journalister, men det förekommer också begäran från företag som har som affärsidé att bearbeta och sälja personuppgifter. 

– Det ständigt stigande kommersiella värdet av personuppgifter, ny teknik som gör det enkelt att analysera stora mängder data och ökad digital tillgång till myndigheternas arkiv gör att det krävs nya överväganden om hur offentlighetsprincipen i framtiden ska förhålla sig till den personliga integriteten, menar Natalie Staff.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.