Från den 1 augusti kommer det bli enklare att ta del av offentliga uppgifter i elektroniskt format. Men det här kan innebära ett hot mot den personliga integriteten menar Centrum för rättvisa som i en rapport kartlagt hur företag utnyttjar offentlighetsprincipen.
Lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data, som träder i kraft på måndag, har kommit till som en följd av ett EU-direktiv om öppen data och vidareutnyttjande av information. Den innebär att det kommer bli enklare för privatpersoner, men också för företag, att ta del av de offentliga data som myndigheterna tillhandahåller – i digitalt format.
– Att skapa ett rättsligt stöd för att offentliga sektorn på ett öppet, säkert och effektivt sätt ska kunna tillgängliggöra data är ett viktigt steg i den digitala omvandlingen av samhället. Öppna data är en förutsättning för innovation, för att skapa nya lösningar och tjänster, effektivisera verksamheter och utveckla artificiell intelligens, sa digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar när regeringen lade fram lagförslaget tidigare i år.
Utnyttjar offentlighetsprincipen
Men alla är inte lika positiva. Natalie Staff, som är jurist vid organisationen Centrum för rättvisa, har under arbetet med en rapport begärt ut all information som finns om henne från samtliga myndigheter i Sverige. Resultatet blev 4239 sidor med information. Hon såg också att många företag utnyttjar offentlighetsprincipen i kommersiella ändamål.
– Ofta förknippar vi insamling av personuppgifter med sociala medie-jättarnas kartläggning av vad vi gör på internet. Men i min granskning har jag sett att personuppgifter också i stor utsträckning hämtas från myndigheter för att användas i kommersiella verksamheter. Det saknas en diskussion om hur det här förhåller sig till skyddet för den personliga integriteten, säger hon i ett pressmeddelande.
Centrum för rättvisa menar att den nya lagen å ena sidan kan stärka offentlighetsprincipen, men också att den kan innebära stora risker eftersom den gör att offentliga uppgifter blir mer lättillgängliga. Som exempel nämner man i rapporten den kontroversiella webbplatsen ”Lexbase” som publicerar uppgifter om personer som dömts för olika brott på nätet. Nathalie Staffs granskning visar också att bland 450 olika myndigheter så förekommer det begäran om utelämnanden av offentliga uppgifter för kommersiella ändamål hos åtminstone 256 stycken.
De flesta kommer från journalister, men det förekommer också begäran från företag som har som affärsidé att bearbeta och sälja personuppgifter.
– Det ständigt stigande kommersiella värdet av personuppgifter, ny teknik som gör det enkelt att analysera stora mängder data och ökad digital tillgång till myndigheternas arkiv gör att det krävs nya överväganden om hur offentlighetsprincipen i framtiden ska förhålla sig till den personliga integriteten, menar Natalie Staff.
