Precis som inför valet 2018 går Feministiskt initiativ till val på att göra kollektivtrafiken helt avgiftsfri. Partiledaren Teysir Subhi  ställer upp för val i riksdagen och för omval till kommunfullmäktige i Göteborg, där kollektivtrafik anges som en viktig fråga.

–  Vår politik bygger på intersektionalitet, alltså att vi ser hur olika maktordningar hänger ihop och kollektivtrafiken är ett utmärkt exempel på det. Den är inte bara ett transportmedel, utan för oss är den också ett medel för att öka jämlikheten och motverka segregationen. Höga biljettpriser gör att många människor inte har råd att resa ens inom sin stad eller sitt län. Om kollektivtrafiken helt bekostas genom skatten, istället för ungefär till hälften som nu, skapar vi ett mer jämlikt och inkluderande samhälle, säger hon.

Att bara göra biljetten billigare räcker inte.

– Visst är det bra att kraftigt sänka biljettpriserna, men så länge det finns biljetter finns också alla kostnader kvar för spärrar, kontrollanter, produktion och distribution av kort och appar och så vidare. Det är stora pengar, och vi vill att de hellre kommer resenärerna till del genom att nolltaxa införs, säger Teysir Subhi.

Så lägger hon till att  kollektivtrafiken även minskar utsläppen från transporter. Klimataspekten är också mycket viktig för Fi.

Klimatet först för Mp

För Miljöpartiet handlar det först och främst om utsläppen med direkta hänvisningar till klimatet. ”Kollektivtrafiken är unikt energisnål och klimatsmart” står att läsa på partiets hemsida.  Men ända ner till noll behöver priset inte pressas ändå. I ett pressmeddelande uttalar sig   partiets språkrör Märta Stenevi:

– I ett första steg borde vi i riksdagen kunna enas om en rejäl prissänkning för all kollektivtrafik åtminstone till årsskiftet. Miljöpartiet kräver max 100 kr i månaden,.

De hundra kronorna ska gälla för både tåg och buss.

Resenärer hakar på

Kraven på billigare kollektivtrafik har fått stöd av åtgärder i andra länder, med mycket billig kollektivtrafik under sommaren, bland annat i Tyskland. Konsumentorganisationen Resenärerna hänvisar till den tyska biljetten på nio euro som gäller för hela landet och vill införa något liknande här.

– Om regeringen tänker ta klimatfrågan på allvar måste man se till att det blir enklare och billigare att resa kollektivt, säger Resenärernas ordförande Jonas Friberg enligt ett pressmeddelande.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.