Vardagliga aktiviteter kan vara många. Att arbeta, äta, promenera, titta på tv, stressa, oroa sig, leka, att umgås med vänner. Vilka av dem är de som får oss att må bra och dåligt? Forskaren August Nilsson har arbetat med en studie som frågat 600 personer om detta.

– Vi ville undersöka om folk förstod länken mellan deras vardagsaktiviteter och deras välbefinnande genom att låta dem beskriva sina vardagsaktiviteter som de tror relaterar till deras välbefinnande och med detta förutse deltagarnas faktiska välbefinnande. Vi ville också undersöka vilka aktiviteter som folk gör som de anser sänker och ökar deras välbefinnande, säger August Nilsson på institutionen för psykologi vid Lunds universitet.

De tillfrågade visade sig dela uppfattning om vilka aktiviteter vad som får dem att må bra eller sämre: Fysiska och sociala aktiviteter och sådant man gör fokuserat.

– Enigheten var i det närmaste total bland de tillfrågande när de skulle beskriva aktiviteter som ökar och sänker deras välbefinnande.

Yoga, trädgårdsarbete, lek, måla, laga mat, meditera, städa och många andra aktiviteter hör till det som får oss att må bra.

Men bland det som fick de tillfrågade att må dåligt fanns inte så många specifika aktiviteter utan istället uttryck för obalans mellan aktiviteterna.

– Bland svaren om det fanns snarare uttryck som att göra något ”för mycket”, ”för sent” eller ”inte tillräckligt”. Att äta eller arbeta får oss alltså ofta att må bra, men att göra det för mycket eller för lite får oss ofta att må sämre, säger August Nilsson.

– Obalans verkar vara oerhört centralt för aktiviteter som är dåliga för välbefinnandet och inte aktiviteterna i sig. Balans kan innebära både mängden av en aktivitet och variation.

Trots att folk delade uppfattning om vilka aktiviteter som ökar och sänker deras välbefinnande så kan de bara i liten utsträckning beskriva hur aktiviteter relaterar till välbefinnandet. Vad det beror på är oklart, enligt August Nilsson, men en möjlig förklaring är att folk inte förstår särskilt väl hur deras vardagsaktiviteter relaterar till deras välbefinnande.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.