Vad som får oss att må bra och dåligt är många helt överens om. Men vilka aktiviteter får oss att må dåligt? En ny studie visar att det inte är några aktiviteter i sig, utan obalanser i hur mycket vi ägnar oss åt dem.
Vardagliga aktiviteter kan vara många. Att arbeta, äta, promenera, titta på tv, stressa, oroa sig, leka, att umgås med vänner. Vilka av dem är de som får oss att må bra och dåligt? Forskaren August Nilsson har arbetat med en studie som frågat 600 personer om detta.
– Vi ville undersöka om folk förstod länken mellan deras vardagsaktiviteter och deras välbefinnande genom att låta dem beskriva sina vardagsaktiviteter som de tror relaterar till deras välbefinnande och med detta förutse deltagarnas faktiska välbefinnande. Vi ville också undersöka vilka aktiviteter som folk gör som de anser sänker och ökar deras välbefinnande, säger August Nilsson på institutionen för psykologi vid Lunds universitet.
De tillfrågade visade sig dela uppfattning om vilka aktiviteter vad som får dem att må bra eller sämre: Fysiska och sociala aktiviteter och sådant man gör fokuserat.
– Enigheten var i det närmaste total bland de tillfrågande när de skulle beskriva aktiviteter som ökar och sänker deras välbefinnande.
Yoga, trädgårdsarbete, lek, måla, laga mat, meditera, städa och många andra aktiviteter hör till det som får oss att må bra.
Men bland det som fick de tillfrågade att må dåligt fanns inte så många specifika aktiviteter utan istället uttryck för obalans mellan aktiviteterna.
– Bland svaren om det fanns snarare uttryck som att göra något ”för mycket”, ”för sent” eller ”inte tillräckligt”. Att äta eller arbeta får oss alltså ofta att må bra, men att göra det för mycket eller för lite får oss ofta att må sämre, säger August Nilsson.
– Obalans verkar vara oerhört centralt för aktiviteter som är dåliga för välbefinnandet och inte aktiviteterna i sig. Balans kan innebära både mängden av en aktivitet och variation.
Trots att folk delade uppfattning om vilka aktiviteter som ökar och sänker deras välbefinnande så kan de bara i liten utsträckning beskriva hur aktiviteter relaterar till välbefinnandet. Vad det beror på är oklart, enligt August Nilsson, men en möjlig förklaring är att folk inte förstår särskilt väl hur deras vardagsaktiviteter relaterar till deras välbefinnande.
