Radar

Ekonomiskt med solceller i miljonprogram

Mer solkraft från taken  i Gårdsten framöver.

När Gårdstensbostäder satsar på solceller får de hjälp av Jan-Olof Dalenbäck, professor i arkitektur och samhällsbyggnad på Chalmers tekniska högskola. Han har följt utvecklingen inom energisektorn i hela 40 år och konstaterar att idag talar ekonomin för att investera i solkraft.

Gårdstensbostäder har beslutat att fördubbla ytan för solceller i sina fastigheter, som är en del av miljonprogrammet. I ett pressmeddelande hänvisar det kommunala bolaget till  hållbarhet och klimat. Men professor Jan-Olof Dalenbäck på Chalmers tekniska högskola som hjälpt till med projektet och dessutom forskat länge på installationer av solenergi, konstaterar att numera finns ytterligare ett skäl att satsa:

– De gör det för att det är ekonomiskt, säger han.

Jan-Olof Dalenbäck, professor i samhällsbyggnad på Chalmers tekniska högskola
Jan-Olof Dalenbäck, professor i samhällsbyggnad på Chalmers tekniska högskola. Foto: Gårdstensbostäder.

Priserna för solenergi har fallit så mycket, att det räcker att hänvisa till de klassiska argumenten som handlar om pengar. Vad gäller just Sverige så är det frågan om satsningen på solceller ens kan ses som en del av klimatomställningen, anser han.

– Här i Sverige har vi sedan länge vattenkraft, vind, kärnkraft och biomassa. Sätter vi upp solceller ersätter vi alltså inte fossil energi, säger Jan-Olof Dalenbäck.

Han har forskat på energisystem i 40 år, och konstaterar att här skedde omställningen för länge sedan och då för att slippa oljeberoendet. Det har vi nytta av nu. Och han menar att överskottet av förnybar el ju kan exporteras till Polen, som fortfarande sitter fast i sitt kolberoende.

Behövs globalt

Globalt behövs ändå solcellerna. Andra länder har inte så många vattendrag som kan ge vattenkraft, bra blåsiga lägen för vindkraften eller stora skogar med växande biomassa som vi har i Sverige.

Om nu omställningen av industrin drivs på i så högt tempo att väldigt mycket mer el behövs, kanske solcellerna behövs även här. Men han är skeptisk  till siffror som pekar mot en fördubbling av elanvändningen.

– När kärnkraftverket i Ringhals byggdes talade man om tolv reaktorer där. I slutändan blev det bara fyra, konstaterar han.

Om vi nu satsar mer, så ligger vi långt efter andra länder och det finns många fler tak att installera solceller på. Taken kommer dock inte att räcka så långt. Ett villatak kan kanske leverera det som husets invånare använder. Men för flerfamiljsfastigheter, som de i Gårdsten, räcker det inte. Ska solenergi bli stort, behövs även solparker, anser Jan-Olof Dalenbäck.

Med tanke på debatten kring vindkraft, tänker han att det kan vara en fördel med att solparkerna inte syns lika mycket och därför kanske kan tolereras bättre landet runt.

– Men det finns säkert något annat som kan skapa debatt kring solparker, lägger han till.

Vad gäller Gårdsten, kommer i alla fall den el som produceras av solcellerna på taken att räcka till hushållsel får 500 tvårumslägenheter. Beräkningen bygger på att en tvårummare förbrukar 2 500 kilowattimmar på ett år, meddelar Gårdstensbostäder.

Planen är att installationen av solcellspanelerna ska starta under 2023.