Radar

Världsarv ska bli mer hållbara

Falu koppargruva har varit med och tagit fram en svensk handbok för hållbar turism.

Besöksmålen i Sverige behöver ställa om. Nu har 13 projekt fått särskilt avsatta pengar som att öka hållbarheten.

Besöksmål som världsarvet Höga kusten, Funäsfjällen, Falköpings kommun och biosfärområdena Vindelälven-Juhttátahkka och östra Vätternbranterna ska vara attraktiva miljöer för både besökare, boende, företag och investeringar.

Tillväxtverket har nu fördelat 19 miljoner kronor för att fler platser ska bidra till att göra Sverige till  ”världens mest hållbara och attraktiva resmål”.

– Hållbar platsutveckling utgår från platsens förutsättningar och förutsätter samverkan mellan fler aktörer än enbart inom besöksnäringen. Platsutveckling för en hållbar turism och besöksnäring tar hänsyn till både boendes, besökares, företagens, civilsamhällets och det offentligas behov, säger Helena Lindahl, teamsamordnare för hållbar plats- och destinationsutveckling på Tillväxtverket.

Handbok för hållbar turism

Det är fem biosfärområden, sex världsarv och fem kommuner, destinationer och museer som delar på pengarna.

De ska testa att arbeta utifrån en handbok som togs fram under år 2021, kallad Handbok för hållbar turismutveckling i världsarv och kulturmiljöer. Den är en variant av ett verktyg som FN-organet Unesco tagit fram för hållbarhetsarbete och varianten är anpassad till svenska förhållanden. Den togs fram av bland annat världsarvet Falu koppargruva.

En av de platser som ska se över sin hållbarhet är Höga kusten, som mellan Härnösand och Örnsköldsvik är ett av Sveriges och Unescos världsarv.

– Vi ser ett verkligt behov av att utveckla vår hållbarhet. De senaste åren har Höga kusten  varit ett av de snabbast växande destinationerna landet. Besökarna i våra skyddade områden har ökat under många år men det exploderade under pandemiåren. Sett till det totala antalet har vi inte så många besökare men många tar sig till samma ställen. Vi behöver jämna ut besöksströmmarna, säger Patrik Bylund, samordnare för förvaltningen av världsarvet på länsstyrelsen i Västernorrland.

Höga kusten ska till att börja med testa fyra av verktygen i den svenska handboken – att analysera nuläget, att utarbeta en samarbetsplan, att organisera och att engagera lokalsamhället.

Trafik ett av problemen

Idag är problemen bland annat för stora mängder bilar på de populäraste platser, till exempel Skuleskogens nationalpark.

– Det handlar mycket om att ta hand om akuta situationer idag. Vid en av entréerna till nationalparken blev det 2020 kilometerlånga köer med bilar som inte kunde vända på den smal grusvägen. Då ordnade vi med en buss som besökare kunde ta istället, och vi försökte dirigera om bilar. Den bussen fortsätter nu i år också – en gratis buss till Skuleskogen.

2018 besökte kronprinsessan Victoria Slåttdalsberget i Skuleskogens nationalpark under sin landskapsvandring i Ångermanland
2018 besökte kronprinsessan Victoria Slåttdalsberget i Skuleskogens nationalpark under sin landskapsvandring i Ångermanland. Under pandemin ökade antalet besökare mycket kraftigt och strategier behövs nu för att Höga kusten ska vara ett hållbart besöksmål. Foto: Erik Mårtensson/TT

För att styra besökarna måste världsarvsområdet vara noggranna med hur man marknadsför platser och områden.

– Förr kunde vi bara säga ’kom hit’, men nu drar nationalparken till sig tillräckligt många av sig själv. Vi behöver istället informera om andra ställen, men dessa måste samtidigt vara områden där det finns infrastruktur och anläggningar, dass och skyltar så att inte områden skadas.

– Vi behöver arbeta proaktivt så att det inte uppstår problem i framtiden.

Boendes engagemang är viktigt

En viktig del är också de 5 000 personer som bor i världsarvsområdet.

– Det är ungefär halva projektet. Det är mycket viktigt att lokalbefolkningen känner engagemang och känner sig hemma i världsarvet. På många platser uppstår hyperturism och då förlorar området sin autenticitet. Om man bara ser hotell och andra turister, vad är det då?

Globalt ses klimatförändringar, konflikter och turismen i sig som de tre stora hoten mot världsarv, men problemen är ännu inte jättestora i Sverige, enligt Patrik Bylund.

– Men vad kan vi acceptera vad gäller förändringar och störningar? Hur många besökare ska till exempel lokalbefolkningen behöva tåla?
Kunskapen om området behöver också bli bättre och vi har tagit fram material för nya målgrupper. Till föreläsningar kommer det många äldre, och barn når vi genom skolan, men vi vill nå också barnfamiljer och yngre.

Småhus på Ramsvikslandet i Sotenäs kommun, som nu ska utveckla en "hållbar kunskapsturism"
Småhus på Ramsvikslandet i Sotenäs kommun, som nu ska utveckla en "hållbar kunskapsturism". Foto: Vidar Ruud/NTB/TT

Bygden gynnas av besökare

År 2019 var 97 procent på Höga kustens bofasta positiva till världsarvet och besökarna, enligt en undersökning, men i vissa byar har trafiken ökat mycket.

– Vi vill utveckla den här gratisbussen, som ersätter bilar. Idag kan man inte ta sig runt i området med kollektivtrafik, men utbyggd kollektivtrafik skulle gynna lokalbefolkningen också.

En annan aspekt är att turisterna ger underlag för fler och större butiker, som tack vare hög omsättning på sommaren kan ha öppet året runt.

– Det man skulle vilja är också att säsongen blir längre och inte bara en topp i juli. Det skulle också skapa bättre jobb, inte bara säsongsarbete.

Arbetet i Höga kusten ska nu pågå fram till i februari i ett samarbete mellan länsstyrelsen och det kommunägda bolaget Höga kusten destinationsutveckling.

– Förhoppningen är att det ska bli en start på ett förebyggande arbete, så att vi inte hela tiden ligger steget efter.

Dessa platser och områden ska utveckla sin hållbarhet

Följande biosfärområden har beviljats pengar från Tillväxtverket: Vindelälven-Juhttátahkka, Voxnadalen, Östra vätterbranterna, Blekinge Arkipelag och biosfärkandidat Vombsjösänkan, Höga kusten och Kvarkens skärgård, Hälsingegårdarna, Hansestaden Visby, Grimeton Radiostation och Örlogsstaden Karlskrona. Fortsättningsprojekt från en tidigare satsning är Destination Funäsfjällen, Umeå kommun, Falköpings kommun, Sotenäs kommun och Västerviks museum.

Stiftelsen Västerviks museum ska utveckla en kulturarvsnod för starkare attraktionskraft och fler besökare till destination Västervik. Noden samlar kulturhistoriska besöksmål som drivs av geografiskt spridda, mindre organisationer och olika serviceaktörer inom besöksnäringen.

Destination Funäsfjällen ska implementera en lokal markanvändningspolicy och ta fram en triple-helix-baserad affärsmodell för vandringsleder. Den ökade turismen i området har inneburit påfrestningar som behöver lösas i samverkan mellan platsens aktörer för att minimera slitage på leder och naturområden

Falköpings kommun ska arbeta med politikens roll i hållbar platsutveckling kring Hornborgasjön, utifrån utmaningar orsakade av högt besökstryck i känslig natur

Umeå kommun ska arbeta med besöksnäringens delaktighet och integrering i samhällsplaneringen, utifrån platsen Ersmarksberget, ett friluftsområde och potentiell multifunktionell utomhusarena för evenemang och idrott.

Sotenäs kommun ska arbeta med strategisk implementering och praktiskt genomförande av konceptet ”hållbar kunskapsturism”, med utgångspunkt från Sotenäs Symbioscentrum och den marina återvinningscentralen.

Stiftelsen Världsarvet Grimeton ska arbeta med att bruka utan att förbruka – utveckling av en radiostation till en exportmogen och internationell destination.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska engagera lokalsamhället för att skapa ett hållbart världsarv på Höga kusten.

Region Gotland ska arbeta med världsarvet Hansestaden Visby – med utveckling av kulturarv och besöksnäring tillsammans för hållbar turism, så att världsarvet fortsätter att kännas genuint och innerstaden levande.

Biosfärområdet Östra Vätternbranterna ska arbeta med samsyn och samarbete inom biosfärområde Östra Vätternbranterna för en mer sammanhållen destination. Här finns både det välbesökta Gränna och mer obesökta landsbygder med stor potential.

Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka ska arbeta med samverkan för att minimera överbelastning och stärka långsiktig attraktivitet i kommunerna Arjeplog, Sorsele, Lycksele, Vindeln, Vännäs och Umeå, en sträcka på cirka 50 mil från fjäll till hav.

Lunds kommun ska arbeta med att skapa en vision, strategi och samverkan för hållbar plats- och destinationsutveckling inom biosfärkandidatområdet Vombsjösänkan, tillsammans med Sjöbo och Eslövs kommuner. Området ingår i en växande region med högt besöks- och exploateringstryck.

Ovanåkers kommun ska arbeta med en strategi och organisation för samverkan mellan världsarvet Hälsingegårdar och biosfärområdet Voxnadalen. Idag arbetar organisationerna på var sitt håll med att attrahera besökare, vilket inte är hållbart i längden.

Karlskrona kommun ska arbeta med systematisk samverkan för utveckling av hållbar turism och besöksnäring inom Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona och biosfärområde Blekinge Arkipelag.

Källa: Tillväxtverket