Radar

Landsbygden poppis i Umeå

Umeå är en stor kommun och nu är det fler som flyttar in på landsbygden än till tätorten.

I Umeå är det nu fler som flyttar in på landsbygden än till stan. De senaste fem åren är det fler som flyttar från tätorter till landsbygd än tvärtom, något som kommunen nu kartlagt i en rapport som ska tjäna som kunskapsunderlag inför framtiden.

– Det är ett sätt för oss att väcka uppmärksamhet och nyfikenhet på landsbygden, samtidigt som det är ett kunskapsunderlag för oss på kommunen men även alla andra – inte minst föreningar – som jobbar i byarna, säger Jennie Bergvall Kalén, landsbygdsstrateg i Umeå.

I dag är det ett högre födelsenetto på landsbygden, även om gruppen unga 20-30 år har minskat och utgör en liten grupp. Men så har det sett ut i åtminstone 40 år.

Flyttnettot – alltså skillnaden i antalet som flyttar från landsbygden och de som flyttade till landsbygden landade 2021 på plus 215 personer. Enligt Jennie Bergvall Kalén är det en effekt av coronapandemin.

Umeå kommuns färska landsbygdsrapport  utgör ett kunskapsunderlag inför framtiden
Umeå kommuns färska landsbygdsrapport  utgör ett kunskapsunderlag inför framtiden. Nu är det fler som flyttar till landsbygden än till tätorten. 

– Efterfrågan på större boende kombinerat med att man inte längre är lika beroende av att ta sig in till stan för sitt arbete eller sina studier är en del av förklaringen. Många studenter distansundervisades och det gjorde sannolikt att man som ung i högre utsträckning bodde kvar hemma hos sina föräldrar på landsbygden i stället för att flytta in till tätorten.

Bostadsmarknaden på landsbygden i Umeå kommun består till 98 procent av småhus. Det gör att unga vuxna, singelhushåll och personer med låga inkomster har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.

– Det behövs en mer ordnad ekonomi för att ta sig in på bostadsmarknaden på landsbygden. Det påverkar även statistiken med sysselsättningsgrad och inkomster och det har varit en stark fastighetsprisutveckling i kommunen. De hus som kommer ut på marknaden säljs också, det står inga tomma hus på landsbygden.

Ett annat utmärkande drag för Umeås landsbygd är att de 5 000 fritidshus som finns där till 81 procent ägs och besöks av människor som bor i kommunen. I Sverige är det endast Malmö som kan matcha den siffran.

Ökat intresse för det lokala

Att landsbygden blivit mer populär i Umeå har bland annat gjort att det i dag inte finns några nedläggningshotade byskolor. Tvärtom räcker inte skollokalerna till i tillväxtbyarna.

– Intresset för det småskaliga och lokala ökar och vi ser bland annat en ökning av näringsverksamheter som vandrarhem och gårdsbutiker, säger Jennie Bervall Kalén.

Den positiva landsbygdsutvecklingen ser inte ut att avta, och Umeå kommun har till och med inrättat ett särskilt landsbygdsutvecklingsråd med såväl politiska ledamöter som externa aktörer i form av ideella krafter och representanter från näringsliv och universitet.

– Det är viktiga samarbeten som stärker vår landsbygd. SLU och Umeå universitet vill till exempel bilda en forskarskola kring grön utveckling i norra Sverige. De diskussioner vi har haft i landsbygdsrådet har haft en direkt inverkan och det är roligt att se vilka effekter det kan få när olika aktörer möts i de här frågorna.

Läs mer:

Boendet avgjorde till landsbygdens fördel