Startsida - Nyheter

Radar

Maskar gynnas av odlade ärtor

Odling av ärtor kombinert med spannmål gynnar maskar.

Ärtor i en odlingsföljd gynnar maskarna i jorden, vilket kan leda till att skördar blir större. Men dagens intensiva jordbruksmetoder dödar i stället många maskar.

Daggmaskar lever ett tufft liv i dagens jordbruk. Plöjning dödar och skadar många och deras gångar förstörs. Maskarna som hamnar på markytan blir uppätna av fåglar eller dör av solljuset.

Mindre bearbetning av jorden är den viktigaste sättet att gynna maskar, men nu visar forskning att odling av baljväxter också har en  positiv påverkan.

En studie från Statens lantbruksuniversitet SLU visar att antalet daggmaskar i marken kan vara upp till en tredjedel högre när ärtor ingår i en växtföljd tillsammans med spannmål, oavsett hur intensiv jordbearbetningen var.
Resultatet är lovande för bland annat ekologiska lantbrukare, som i stället för att använda bekämpningsmedel ofta behöver bekämpa ogräs med jordbearbetning.

Vissa arter gynnas mer

Nyttan av ärtorna varierar för olika arter av daggmaskar. Nyttan är mindre för till exempel stor daggmask (Lumbricus terrestris) som är en av de arter som är mest känsliga för jordbearbetning.

– Det finns andra daggmaskarter än stor daggmask i marken som inte besväras så mycket av plöjning. Dessa bryr sig mer om tillgången på föda i jorden, och baljväxtrester verkar vara bland deras favoriträtter, säger Kaisa Torppa, doktorand vid institutionen för ekologi vid SLU i ett pressmeddelande.

Nu behöver man studera olika jordbruksmetoder under en längre tid för att se vad som är bäst för maskar.

– Man kan se långtidsförsöken från tågfönstret när man anländer till Uppsala söderifrån. Där jämförs olika jordbearbetningsmetoder inom två olika växtföljder. Det var perfekt för våra syften, säger Kaisa Torppa.

Maskar bidrar med en rad ekosystemtjänster. De ökar tillgången på näring, förbättrar vatteninfiltration och omblandningen av organiskt material mellan olika jordlager, något som ger större skördar. Avkastningen från marken kan bli bra trots färre insatser.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV