Daggmaskar lever ett tufft liv i dagens jordbruk. Plöjning dödar och skadar många och deras gångar förstörs. Maskarna som hamnar på markytan blir uppätna av fåglar eller dör av solljuset.

Mindre bearbetning av jorden är den viktigaste sättet att gynna maskar, men nu visar forskning att odling av baljväxter också har en  positiv påverkan.

En studie från Statens lantbruksuniversitet SLU visar att antalet daggmaskar i marken kan vara upp till en tredjedel högre när ärtor ingår i en växtföljd tillsammans med spannmål, oavsett hur intensiv jordbearbetningen var.
Resultatet är lovande för bland annat ekologiska lantbrukare, som i stället för att använda bekämpningsmedel ofta behöver bekämpa ogräs med jordbearbetning.

Vissa arter gynnas mer

Nyttan av ärtorna varierar för olika arter av daggmaskar. Nyttan är mindre för till exempel stor daggmask (Lumbricus terrestris) som är en av de arter som är mest känsliga för jordbearbetning.

– Det finns andra daggmaskarter än stor daggmask i marken som inte besväras så mycket av plöjning. Dessa bryr sig mer om tillgången på föda i jorden, och baljväxtrester verkar vara bland deras favoriträtter, säger Kaisa Torppa, doktorand vid institutionen för ekologi vid SLU i ett pressmeddelande.

Nu behöver man studera olika jordbruksmetoder under en längre tid för att se vad som är bäst för maskar.

– Man kan se långtidsförsöken från tågfönstret när man anländer till Uppsala söderifrån. Där jämförs olika jordbearbetningsmetoder inom två olika växtföljder. Det var perfekt för våra syften, säger Kaisa Torppa.

Maskar bidrar med en rad ekosystemtjänster. De ökar tillgången på näring, förbättrar vatteninfiltration och omblandningen av organiskt material mellan olika jordlager, något som ger större skördar. Avkastningen från marken kan bli bra trots färre insatser.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.