I både USA och Europa har hettan slagit till osedvanligt tidigt på sommaren och resulterat i vattenransonering, torka och bränder. Indien och Pakistan har också kämpat mot höga temperaturer tidigt på säsongen – värme som har testat gränserna för vad människan klarar av.

Klimatförändringarna kommer att göra värmeböljor vanligare, längre och kraftigare. Och när temperaturerna stiger kan tillgång till luftkonditionering vara en fråga om liv och död. Värme kallas ibland en ”tyst mördare” eftersom symtomen på värmerelaterad sjukdom ofta passerar obemärkt tills det är för sent. Organ kan kollapsa och redan existerande problem som hjärt-kärlsjukdom eller diabetes förvärras.

Omkring 90 procent av befolkningen i USA beräknas ha luftkonditionering hemma men i Europa är tillgången mer ojämn. I Spanien finns det i omkring en tredjedel av alla bostadshus medan siffran för Frankrike och Tyskland ligger runt fem procent, även om andelen tros ha ökat med tanke på de senaste årens extremvärme.

Ökad efterfrågan

Omkring hälften av världens installerade kapacitet av luftkonditionering finns i USA och Kina, men till 2050 väntas antalet växa med tio anläggningar i sekunden, enligt det internationella energiorganet IEA. Snabbast ökning väntas i länder som Indien, Pakistan och Indonesien, där människor som tar sig ur fattigdom ofta prioriterar kylapparater framför andra inköp.

Men det finns en paradox i kampen för att hålla sig sval när temperaturerna stiger – för samtidigt som apparaterna skänker kyla kan de i slutändan förvärra problemet de försöker lösa. Många anläggningar slukar energi, däribland fossil sådan som orsakar utsläpp av växthusgaser som värmer upp planeten.

– Luftkonditionering drar mycket el och i många utvecklingsländer är det kol som kommer att brännas, vilket förvärrar den globala uppvärmningen. Det kommer också att krävas stora investeringar för att bygga ut elnätet, säger Carlos Lopes, senior rådgivare vid Energimyndigheten, till TT.

– När värmeböljorna kommer tidigare, håller på längre och får större effekter leder det dessutom till många spontana köp, ibland av ganska dåliga produkter för luftkonditionering.

Andra sätt at leva med värme

Det finns dock flera sätt att hålla nere energiförbrukningen när suget efter luftkonditionering ökar i världen. I EU skärps exempelvis kraven på företag att tillverka energisnåla luftkonditioneringsapparater regelbundet.

Men Lopes framhåller också vikten av att människor så långt det är möjligt lär sig att anpassa sig till varmare temperaturer. Ett exempel är en kampanj i Japan, där luftkonditionering användes först vid 28 grader och tjänstemän därför uppmuntrades att bortse från den sedvanliga och svettiga klädkoden slips och mörk kavaj. Andra exempel på passiva lösningar är gardiner, markiser och vädring.

– Det är också viktigt att bygga smart. De flesta EU-länder har regler kring energianvändning vid nybyggen eller renovering för att undvika eller minska behovet av kylning, säger Lopes.

Det gäller till exempel utformningen och orienteringen av en byggnad för att undvika direkt sol på sommaren.

– Men man behöver inte heller ha 21 grader inomhus på både vintern och sommaren. Det är viktigt att ha en viss acceptans för det som upplevs som obekvämt och lära sig att leva med vädret.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.