Radar

För få kvinnor får brösten undersökta

Mammografi ökar chansen att brösttumörer upptäcks i tidigt skede, men hur stor andel av kvinnorna som deltar skiljer sig stort i landet.

För få kvinnor får brösten undersökta för att upptäcka cancer – och det finns stora skillnader beroende på bostadsort. Även hur pass utbildade kvinnorna är spelar in.

Alla kvinnor mellan 40 och 74 år ska kallas till screening för bröstcancer med mammografi vartannat år, för att upptäcka tumörer på ett tidigt stadium.

Men hur stor andel av kvinnorna som deltar skiljer sig stort mellan olika landsändar, visar den första utvärderingen som Socialstyrelsen har gjort av bröstcancerscreeningen i Sverige.

Andelen varierade från 87 procent i Halland till 71 procent i Stockholm under åren 2019–2020.

– Sett till antalet kvinnor det handlar om, så är det ganska stora skillnader mellan regionerna, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen och en av de ansvariga för rapporten.

Konsekvensen kan bli att en högre andel kvinnor i vissa delar av landet behöver genomgå mer krävande behandling, konstaterar Socialstyrelsen.

Glesare mellan tillfällena

Kvinnor ska kallas till mammografi med 18–24 månaders mellanrum. Men de senaste åren har undersökningarna gjorts med betydligt glesare intervall, något som ökar risken för att en nytillkommen cancer missas och hinner växa sig större.

Att undersökningarna glesats ut beror både på en långdragen personalbrist – och på covid-19. Under pandemin har fyra av fem mammografienheter haft för lite personal på grund av både sjukdom och att personal flyttats till andra delar av vården. Hälften av enheterna har periodvis varit stängda.

Det har lett till att många regioner dragit ner på hur många kvinnor som blir kallade till undersökningen – framför allt i äldre grupper. Kvinnorna har även själva uteblivit.

– Många valde att inte besöka vården av rädsla att bli smittad, säger Christina Broman.

Brist på personal

Men redan före pandemin drogs landets mammografienheter med brist på bland annat bröstradiologer och röntgensjuksköterskor.

– Alla regioner, både stora och små, uppger att de har vakanser och måste använda bemanningspersonal vilket påverkar hela screeningprocessen, säger Christina Broman.

Rapporten visar också att kvinnor med låg utbildningsnivå deltar i screeningen för bröstcancer i betydligt lägre grad än andra.

Och nu behöver regionerna steppa upp för att få fler kvinnor att delta – utöver att se till att alla kvinnor i den berörda åldersgruppen bjuds in i tid, anser Socialstyrelsen.

– Det finns många saker att göra. Vissa regioner skickar till exempel påminnelser till dem som uteblivit, och vissa ger utökad information till vissa grupper, säger Christina Broman.

Fakta: Bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Varje år drabbas omkring 9 000 kvinnor i Sverige.
Omkring 60 procent av alla bröstcancerfall i åldrarna 40–74 år upptäcks via screeningen med mammografi.

Cancern brukar kännas som en knöl i bröstet eller mot armhålan. Att bröstvårtan eller huden på bröstet dras in kan också vara ett symtom.

Operation är den vanligaste behandlingen, det kompletteras ofta med strålning och cellgifter.

Om cancern upptäcks tidigt kan den oftast botas.

Källor: Vårdguiden 1177, Cancerfonden och Socialstyrelsen.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.