Alla kvinnor mellan 40 och 74 år ska kallas till screening för bröstcancer med mammografi vartannat år, för att upptäcka tumörer på ett tidigt stadium.

Men hur stor andel av kvinnorna som deltar skiljer sig stort mellan olika landsändar, visar den första utvärderingen som Socialstyrelsen har gjort av bröstcancerscreeningen i Sverige.

Andelen varierade från 87 procent i Halland till 71 procent i Stockholm under åren 2019–2020.

– Sett till antalet kvinnor det handlar om, så är det ganska stora skillnader mellan regionerna, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen och en av de ansvariga för rapporten.

Konsekvensen kan bli att en högre andel kvinnor i vissa delar av landet behöver genomgå mer krävande behandling, konstaterar Socialstyrelsen.

Glesare mellan tillfällena

Kvinnor ska kallas till mammografi med 18–24 månaders mellanrum. Men de senaste åren har undersökningarna gjorts med betydligt glesare intervall, något som ökar risken för att en nytillkommen cancer missas och hinner växa sig större.

Att undersökningarna glesats ut beror både på en långdragen personalbrist – och på covid-19. Under pandemin har fyra av fem mammografienheter haft för lite personal på grund av både sjukdom och att personal flyttats till andra delar av vården. Hälften av enheterna har periodvis varit stängda.

Det har lett till att många regioner dragit ner på hur många kvinnor som blir kallade till undersökningen – framför allt i äldre grupper. Kvinnorna har även själva uteblivit.

– Många valde att inte besöka vården av rädsla att bli smittad, säger Christina Broman.

Brist på personal

Men redan före pandemin drogs landets mammografienheter med brist på bland annat bröstradiologer och röntgensjuksköterskor.

– Alla regioner, både stora och små, uppger att de har vakanser och måste använda bemanningspersonal vilket påverkar hela screeningprocessen, säger Christina Broman.

Rapporten visar också att kvinnor med låg utbildningsnivå deltar i screeningen för bröstcancer i betydligt lägre grad än andra.

Och nu behöver regionerna steppa upp för att få fler kvinnor att delta – utöver att se till att alla kvinnor i den berörda åldersgruppen bjuds in i tid, anser Socialstyrelsen.

– Det finns många saker att göra. Vissa regioner skickar till exempel påminnelser till dem som uteblivit, och vissa ger utökad information till vissa grupper, säger Christina Broman.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.