Förra året larmades räddningstjänsten till totalt 1 770 skogsbränder, enligt Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB). Det är en minskning jämfört med 2020, då motsvarande siffra var 2 600.

Nästan hälften av skogsbränderna 2021 startade på grund av mänskligt beteende, enligt räddningstjänstens bedömning. Ofta handlar det om att man eldat för nära torr vegetation eller att man inte släckt elden ordentligt efter sig, berättar Leif Sandahl på MSB:s enhet för naturolyckor.

– Glöd kan blossa upp i ett dygn efteråt om man bara vattnat lite på ytan och det blivit kvar glöd längre ner. Man måste känna och gräva i brandhärdarna när man eldat, säger han.

Gnistor och åska

Andra orsaker till skogsbränder kan vara åska – men också gnistor från till exempel tåg eller skogsmaskiner.

– Det kanske inte är mänskligt handlande genom att man har en tändsticka i handen, men det är inte av naturliga orsaker. Vi kör tåg eller gör något med en skogsmaskin, det är mänsklig handling på olika sätt, säger Leif Sandahl.

Enligt en rapport från forskningsinstitutet Skogsforsk, som delvis finansieras av skogsnäringen, har skogsbruket blivit bättre på att förebygga bränder.

Under åren 2018 till 2021 orsakade gnistbildning från skogsmaskiner 0,67 procent av bränderna i skog och mark, vilket även innefattar gräsbränder, enligt rapporten. Det motsvarar ungefär 38 utryckningar per år. Under samma period genomförde landets räddningstjänster i snitt cirka 5 500 utryckningar varje år kopplat till skogs- och gräsbränder. 2018 var ett rekordår med närmare 8 000 utryckningar.

"Färre tillbud nu"

Hur mycket antalet bränder har minskat är dock svårt att säga, eftersom det inte finns statistik från före 2018.

– Trenden pekar på att det blir färre tillbud nu än vad det var för kanske tio eller 15 år sedan, sett till att vi kör samma arealer, säger Tomas Johannesson på Skogsforsk.

– Framstegen beror på en satsning för att öka medvetenheten kring brandrisk inom branschen, som gjorts efter de stora skogsbränderna 2014 och 2018, säger han.

–Förarna har en betydligt bättre dialog med sina uppdragsgivare, alla i hela kedjan har blivit vassare på att bedöma risker och man har blivit mer flexibel i att undvika torra områden under en period med hög brandrisk, säger han.