Det är en avhandling vid Mittuniversitetet som tittat på hur mobiltelefoner, chattar och delade skolkonton användes när eleverna på en högstadieskola arbetade med skoluppgifter.

Att många unga idag delar information med varandra är en självklarhet på den skola som studerades.

− Vissa elever arbetar i linje med läroplanens intentioner; anstränger sig och tar ansvar för sina studier medan det för andra elever är helt naturligt att logga in på varandras Google classroom-konton och revidera varandras texter eller skriva originaltexter för varandra. Somliga ber även mer högpresterande kamrater att ta en bild på sina färdiga skriftliga inlämningsuppgifter och skicka så att kamraterna sedan kan formulera om texten ”med egna ord” – utan lärarnas vetskap, säger Charlotta Rönn, doktorand i pedagogik vid Institutionen för utbildningsvetenskap på Mittuniversitetet i ett pressmeddelande.

Svårare bedömningar för lärare

Så det har blivit svårare för lärare att veta vem som egentligen skrivit det som lämnas in som en individuell uppgift.

−  Att elever hjälper varandra med skolarbete utan lärarnas vetskap är inget nytt i sig, men den digitala tekniken är vardag för dagens elever och de använder den informellt även i sitt skolarbete, vilket är värt att uppmärksamma i fortsatt forskning. Pandemin har gjort att skolor över hela världen i allt större utsträckning gått över till distansundervisning genom digital teknik, vilket kan förstärka problematiken, säger hon.

Flera risker finns

Det finns en fara i den här utvecklingen. Elever som lämnar in arbeten de inte tagit fram själva bedöms inte utifrån sina egna kunskaper och kan alltså gå miste om det stöd de egentligen skulle behövt för att utveckla till exempel sitt skrivande, enligt studien.

Det kan också skapa ökad ojämlikhet:

− Jag såg att elever med högre socialt och ekonomiskt kapital drar större nytta av de informella nätverken i klassen. Enligt eleverna tycks dessa elever kunna få högre betyg med liten ansträngning. Det finns också en risk att betygens tillförlitlighet och likvärdighet hotas, säger Charlotta Rönn.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.