– Den här sjön var känd som ”söderns pärla”, säger Hussam al-Aqouli, som bor i den närbelägna staden Samawa.

– Nu är den vår tragedi.

Vattenbristen är utbredd i Irak. Klimatförändringar har medfört minskade regnmängder och återkommande torka. Trycket på vattenresurserna är hårt från industri och bönder och det är de fattigaste som drabbas värst.

Sawasjön ligger i provinsen al-Muthanna, där antalet som lever under fattigdomsgränser är tre gånger högre än riksgenomsnittet. Landskapet domineras av öken, med en smal remsa jordbruksland längs med Eufrat i norr.

Välsignat vatten

Sawasjön har varken inflöde eller utflöde och varifrån vattnet kommer har förbryllat experter i århundraden och gett upphov till folksagor och religiösa berättelser. Tusentals pilgrimer brukade besöka platsen varje år för att bada i vattnet som ansågs vara välsignat.

Lokalbefolkningen säger att den uttorkade sjön förebådar återkomsten av Imam al-Mahdi, ättling till profeten och en vördad person inom shiitisk islam.

– Det betyder att slutet är nära, säger Hussam al-Aqouli.

Enligt experter har sjön inte torkat ut för gott, men att den gjort det nu är en oroväckande konsekvens av de tusentals illegala brunnar som grävts för cementfabriker och industriområden. I början av juni började vattnet sippra tillbaka då bönderna, klara med årets skörd, slutade leda om vatten.

Rubbat ekosystem

Att tvinga illegala brunnar till stängning och andra skyddsåtgärder skulle ha kunnat vända utvecklingen, enligt Aoun Diab, rådgivare vid departementet för vattenresurser. Men de skulle ha krockat med lokala makthavares ekonomiska intressen.

I stället har ekosystemet rubbats. Fisk som var föda för känsliga flyttfåglar har dött ut. När fisken är borta måste fåglarna ändra sin rutt eller gå under.
Framtiden ser mörk ut. Enligt departementet för vattenresurser har vattennivåerna sjunkit 60 procent i år jämför med förra året.

– Sawasjön är en fallstudie för klimatförändringar i Irak, säger Laith Ali al-Obeidi, klimataktivist i södra Irak.

– Det här är framtiden.

Som barn brukade Hussam al-Aqouli besöka sjön med sin familj. Han hoppades kunna göra samma sak med sin egen familj. I stället ägnar han dagarna åt att skriva långa inlägg i sociala medier där han uppmanar irakierna att agera. Ofta känns det hopplöst.

Han kastar en sista blick innan han lämnar den uttorkade sjön.

– Tro mig, det brukade vara så vackert.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.