Radar

Så ska småskaliga matproducenter gynnas

Mat som producerats lokalt och småskaligt har blivit en viktig fråga i och med Ukrainakriget.

Coronapandemin och kriget i Ukraina har aktualiserat frågan om lokalproducerad mat och självförsörjning. Men det blir allt svårare för svenska livsmedelsföretag att klara sig. I ett nytt projekt ska forskare studera hur småskaliga producenter kan växa och bli fler. 

Tomma butikshyllor och varningar för svält runtom i världen. Pandemin och kriget i Ukraina har blottlagt sårbarheten i de globala livsmedelskedjorna.
 
– Det globala livsmedelssystem som finns idag är också en hållbarhetsutmaning, säger Per Hilletofth, professor i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle.
 
Dagens globala livsmedelssystem har stor påverkan på klimatet. Produktionen kräver mycket energi och orsakar miljöproblem som övergödning, avskogning och utarmade naturresurser. Långväga transporter ger också upphov till stora utsläpp av växthusgaser.

Per Hilletofth
Per Hilletofth. Foto: Privat

För att livsmedelssystemet ska bli mer hållbart och mindre sårbart måste mer mat produceras lokalt, enligt Per Hilletofth. 
 
– Vi har varit självförsörjande på det mesta i Sverige historiskt sett. I dag har vi en självförsörjningsgrad som är lägre än 50 procent. Det är inte ett problem när allting fungerar, men i händelse av kris kan det vara en stor risk att ha en så liten egen produktion.

Lokalt kontra globalt

I ett nytt forskningsprojekt ska han och hans kollegor studera vad som kan göra det möjligt för små livsmedelsproducenter att skala upp sin verksamhet och hur nya aktörer kan etablera sig på marknaden.

– Det handlar om hur vi ska få större volymer att kunna passera igenom de här lite mindre lokala livsmedelskedjorna kontra de globala, som vi beroende av idag, säger Per Hilletofth. 

Som ett exempel på småskaliga producenter nämner han så kallade REKO-ringar, där de som äter maten köper den direkt av de som föder upp och odlar den. Förra året fanns det omkring 220 REKO-ringar med drygt 800 000 medlemmar i Sverige, enligt Hushållningssällskapet.

– De här systemen är svårare att skala upp för de bygger på det småskaliga. De har ofta startat sin rörelse med det som drivkraft, säger Per Hilletofth. 

Rätt mellanhänder viktiga

Det är svårt för små producenter med lite resurser att skala upp och täcka stora behov. För att lösa problemet har forskningsgruppen börjat studera olika typer av mellanhänder. De kan till exempel vara konsumentdrivna butiker eller andelsjordbruk där konsumenter köper delar av skörden i förväg eller tecknar en prenumeration på grönsaker. 

– Att titta på mellanhänder är ett särskilt intresse vi har i vår forskningsgrupp. Vi konsumenter kanske inte åker runt till flera olika ställen för att samla upp våra produkter, säger Per Hilletofth. 

Gårdsbutikerna blir fler, enligt Jordbruksverket, och intresset för närproducerad mat är stort. När intresseorganisationen Ekologiska Lantbrukarna förra året frågade 4000 hushåll i Sverige vad som är viktigt när de väljer mat svarade 58 procent att det är viktigt att maten kommer från Sverige. 46 procent svarade att det är viktigt att den är närproducerad.

Men det blir allt svårare för svenska livsmedelsproducenter att överleva. I sin senaste kvartalsrapport beskriver Livsmedelsföretagen utvecklingen som ”nattsvart”. I år har branschorganisationen sett den snabbaste lönsamhetsförsämringen på tolv år. Kostnaderna för varor som foder, gödsel, diesel och el har gått upp under pandemin och fortsatt att öka efter krigsutbrottet i Ukraina.

Nu stiger matpriserna och svenska producenter har krav på kvalitet, djurskydd och arbetsförhållanden som kan göra deras produkter dyrare än alternativ från utlandet.

– Man måste koppla samman konsument och producent så att konsumenterna får förståelse för det lokala jordbrukets förutsättningar och lär sig uppskatta och förstå prisbildningen, säger Per Hilletofth.