Enligt utbildningsminister Anna Ekström (S) är det alldeles för många unga som inte når examen. Bara hälften av alla elever på introduktionsprogrammen går över till ett nationellt program inom fem år.
Utan en gymnasieexamen är det väldigt svårt att etablera sig och få en fast förankring i arbetslivet, säger Anna Ekström på en pressträff.

En statlig utredning föreslår nu åtgärder för att fler unga ska nå målen.
Användningen av så kallade yrkespaket ska utvecklas, och övergången till Komvux förbättras.

Krav på samtal

Yrkespaketen ska definieras i skollagen och det ska också införas en skyldighet att erbjuda elever som lämnar gymnasieskolan utan examen ett avslutande vägledningssamtal. Det ska även ges till alla elever som lämnar gymnasiesärskolan.

Utredaren Katrin Stjernfeldt Jammeh konstaterar att orsakerna till att elever inte når målen är mångfasetterade. Problem kan finnas i såväl programstruktur som behörighetskrav och bakgrundsfaktorer hos elever som skolan inte lyckas kompensera för.
Hon föreslår även att bestämmelserna i skollagen om tillgång till vägledning ska bli tydligare. Det ska framgå att elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning och att det ska ske i samverkan med lärare och övrig personal.

"Trycka tillbaka våldet"

Förslagen ska börja gälla den 1 januari 2024, enligt utredningen.
Anna Ekström meddelar att hon ska titta vidare på förslagen.

Tidig arbetslöshet ökar risken för återkommande arbetslöshet, och det är en situation som kan leda till hopplöshet men också bidra till att det blir svårare att bryta gängkriminalitet och segregation, säger hon.

Ska vi lyckas trycka tillbaka våldet och bryta segregationen är det helt avgörande att fler unga når målen med sina studier, säger Ekström.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.