Hur har partierna skött miljöarbetet under åren 2018-2022? Naturskyddsföreningen har gått igenom hur man agerat i en lång rad frågor under en ”turbulent” och ”svårbedömd” mandatperiod.

I 40 år har Naturskyddsföreningen granskat hur politikerna skött miljöfrågorna under olika mandatperioder. Inför valet i höst har de i en ny rapport rankat både partiernas miljöarbete och tittat på hur regeringen hanterat miljön.

Som utgångspunkt finns 18 frågor som identifierades inför valet 2018. Bland dem finns klimatskadliga subventioner, transporter, fossilfria finanser, kolsänkor, jordbruk och skogsbuk, biologisk mångfald, strandskydd, miljörätt, gruvor, kemikalier och läkemedel samt bistånd.

– Det har varit en historiskt turbulent mandatperiod som har präglats av många kriser. Valet 2018 resulterade i ett svårt parlamentariskt läge, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

– Det har varit en ovanligt svår mandatperiod att bedöma.

Enligt föreningen blir riksdagsvalet 2022 ett ödesval. 
– Läget är mer akut än för fyra år sedan. Modiga politiska beslut kommer att behövas, men pandemin har visat att politisk kraftsamling är möjlig.

Fem partier på pallplats

Miljöpartiet är det parti som rankas högst i studien, följt av Vänsterpartiet som tvåa.

– Miljöpartiet har både drivit på i regeringssambetet med Socialdemokraterna men också hållit emot i vissa frågor där andra partier drivit på i miljöskadlig riktning, som vad gäller Gallokgruvan och strandskyddet, säger Johanna Sandahl.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna hamnar på en delad tredjeplats – de har samarbetat under delar av mandatperioden med stor marginal sämre än ettan och tvåan.

– De tre är långt ifrån de partier som toppar granskningen, men håller också ett behörigt avstånd från de partier som vi ser som mandatperiodens miljösämsta partier, säger Johnna Sandahl.

– Socialdemokraterna har visat på hyfsade ambitioner men har offrat den biologiska mångfalden. Partiet får bäst betyg för tiden när de satt i regering tillsammans med MP, men sedan S blev ensamt regeringsparti har vi sett en försämring.

Utanför pallen hamnar Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Miljöframgångar ...

– Det har varit en polariserad debatt under hela mandatperioden, men det finns några positiva exempel på när man nått bred politisk enighet, säger generalsekreterare Karin Lexén.

I maj kom alla riksdagspartier överens om att Sverige ska ha ett mål för att minska så kallade konsumtionsbaserade utsläpp – de utsläpp som sker i andra länder men som orsakas av vår konsumtion. Sverige kan bli först i världen med en sådan målsättning, om riksdagen säger ja.

Riksdagspartierna har enats om att öka andelen marint skyddade områden till 30 procent år 2030, vilket skulle kunna avhjälpa skador orsakade av överfiske och föroreningar. Regeringen behöver nu lägga fram ett förslag i riksdagen.
Miljöbudgeten har ökat från 11 miljarder kronor till 21 miljarder under mandatperioden. Mer natur kan skyddas och industrin ställa om.

... och försämringar

Centern och Liberalerna drev i januariöverenskommelsen igenom flera förslag som har inneburit försämringar i skogsbruket, enligt Naturskyddsföreningen. Nyckelbiotopsinventeringen har stoppats, vilket ger sämre kunskap om vilken skog som är värdefull att skydda och Sverige är även emot flera EU-förslag om ett hållbarare skogsbruk.

Regeringens lagstiftning och beslut i miljöärenden har varit bra men Naturskyddsföreningen kritiserar säkerhetsriskerna för slutförvaret för använt kärnbränsle, samt att riksdagen ger Cementa tillstånd för att fortsätta bryta kalk på Gotland och att regeringen sagt ja till gruvan i Gallok.

Det minskade biståndet försvårar för många organisationer i hela världen att arbeta med miljö- och klimatfrågor och med mänskliga rättigheter. Samtidigt finns skattelättnader och skatteundantag kvar för  fossila bränslen.

Klimatskadliga subventioner kostar fortfarande 33 miljarder kronor per år och kommer att öka i och med den sänkta skatten på bensin och diesel.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.