Hur har partierna skött miljöarbetet under åren 2018-2022? Naturskyddsföreningen har gått igenom hur man agerat i en lång rad frågor under en ”turbulent” och ”svårbedömd” mandatperiod.
I 40 år har Naturskyddsföreningen granskat hur politikerna skött miljöfrågorna under olika mandatperioder. Inför valet i höst har de i en ny rapport rankat både partiernas miljöarbete och tittat på hur regeringen hanterat miljön.
Som utgångspunkt finns 18 frågor som identifierades inför valet 2018. Bland dem finns klimatskadliga subventioner, transporter, fossilfria finanser, kolsänkor, jordbruk och skogsbuk, biologisk mångfald, strandskydd, miljörätt, gruvor, kemikalier och läkemedel samt bistånd.
– Det har varit en historiskt turbulent mandatperiod som har präglats av många kriser. Valet 2018 resulterade i ett svårt parlamentariskt läge, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.
– Det har varit en ovanligt svår mandatperiod att bedöma.
Enligt föreningen blir riksdagsvalet 2022 ett ödesval.
– Läget är mer akut än för fyra år sedan. Modiga politiska beslut kommer att behövas, men pandemin har visat att politisk kraftsamling är möjlig.
Fem partier på pallplats
Miljöpartiet är det parti som rankas högst i studien, följt av Vänsterpartiet som tvåa.
– Miljöpartiet har både drivit på i regeringssambetet med Socialdemokraterna men också hållit emot i vissa frågor där andra partier drivit på i miljöskadlig riktning, som vad gäller Gallokgruvan och strandskyddet, säger Johanna Sandahl.
Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna hamnar på en delad tredjeplats – de har samarbetat under delar av mandatperioden med stor marginal sämre än ettan och tvåan.
– De tre är långt ifrån de partier som toppar granskningen, men håller också ett behörigt avstånd från de partier som vi ser som mandatperiodens miljösämsta partier, säger Johnna Sandahl.
– Socialdemokraterna har visat på hyfsade ambitioner men har offrat den biologiska mångfalden. Partiet får bäst betyg för tiden när de satt i regering tillsammans med MP, men sedan S blev ensamt regeringsparti har vi sett en försämring.
Utanför pallen hamnar Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Miljöframgångar …
– Det har varit en polariserad debatt under hela mandatperioden, men det finns några positiva exempel på när man nått bred politisk enighet, säger generalsekreterare Karin Lexén.
I maj kom alla riksdagspartier överens om att Sverige ska ha ett mål för att minska så kallade konsumtionsbaserade utsläpp – de utsläpp som sker i andra länder men som orsakas av vår konsumtion. Sverige kan bli först i världen med en sådan målsättning, om riksdagen säger ja.
Riksdagspartierna har enats om att öka andelen marint skyddade områden till 30 procent år 2030, vilket skulle kunna avhjälpa skador orsakade av överfiske och föroreningar. Regeringen behöver nu lägga fram ett förslag i riksdagen.
Miljöbudgeten har ökat från 11 miljarder kronor till 21 miljarder under mandatperioden. Mer natur kan skyddas och industrin ställa om.
… och försämringar
Centern och Liberalerna drev i januariöverenskommelsen igenom flera förslag som har inneburit försämringar i skogsbruket, enligt Naturskyddsföreningen. Nyckelbiotopsinventeringen har stoppats, vilket ger sämre kunskap om vilken skog som är värdefull att skydda och Sverige är även emot flera EU-förslag om ett hållbarare skogsbruk.
Regeringens lagstiftning och beslut i miljöärenden har varit bra men Naturskyddsföreningen kritiserar säkerhetsriskerna för slutförvaret för använt kärnbränsle, samt att riksdagen ger Cementa tillstånd för att fortsätta bryta kalk på Gotland och att regeringen sagt ja till gruvan i Gallok.
Det minskade biståndet försvårar för många organisationer i hela världen att arbeta med miljö- och klimatfrågor och med mänskliga rättigheter. Samtidigt finns skattelättnader och skatteundantag kvar för fossila bränslen.
Klimatskadliga subventioner kostar fortfarande 33 miljarder kronor per år och kommer att öka i och med den sänkta skatten på bensin och diesel.
