Radar

Forskning banar väg för labbodlat trä

Creative commons: Källa.

Kan möbler odlas? Den frågan ställde sig en grupp forskare från Massachusetts Tekniska Högskola. Nu har de lyckats manipulera labbodlade växtceller till att växa snabbt och anta specifika former. I framtiden kan forskningen bana väg för labbodlat trä och mindre skogsbruk.

För flera år sedan kom de första trevande försöken till labbodlat kött. Många var skeptiska, en enda hamburgare kunde kosta 300 000 dollar och texturerna var begränsade. Sedan dess har forskningen kommit långt och privata aktörer säljer nu sina produkter på marknaden.

Kan möbler odlas?

Den frågan ställde sig en grupp forskare från Massachusetts Tekniska Högskola, MIT, som ville hitta ett miljövänligare alternativ till dagens destruktiva skogsbruk. Varje år förlorar nämligen världen ett område skog stort som Island – och i nuvarande takt beräknas all skog på planeten ha avverkats inom 100 till 200 år.

Även om tekniken ännu är relativt obeprövad visar experimentet att labbodlade växtmaterial kan specificeras utifrån önskade egenskaper.

– Tanken är att dessa växtmaterial ska gå att odla i exakt den form du behöver, så du behöver inte ta bort något material i efterhand, vilket minskar mängden energi och avfall. Det finns en hel del potential att expandera detta och växa fram tredimensionella strukturer, säger MIT-forskaren Ashley Beckwith i ett pressmeddelande.

I framtiden kommer kanske forskarna alltså att kunna odla träprodukter utefter önskvärt utseende och med de egenskaper som behövs för en viss tillämpning.

Enligt medförfattaren Luis Fernando Velásquez-García kan detta exempelvis innebära hög hållfasthet för att stödja husväggar, eller vissa termiska egenskaper för att mer effektivt värma upp ett rum.

Biologisk 3D skrivare

Forskarna påbörjade experimentet genom att ta några celler från bladen på växten Zinnia elegans.

Efter några dagar i en tillväxtvätska flyttades cellerna över till en gel med näring och två specifika hormoner. Genom att reglera mängden hormon, kunde forskarna detaljstyra cellernas tillväxt och fysiska egenskaper. En högre mängd hormon gav mer lignin och ett styvare material som liknar naturligt trä.

Forskarna använde sig av en biologisk 3D-skrivare för att skapa strukturer av växtceller som sedan tog form och växte fram under tre månader
Forskarna använde sig av en biologisk 3D-skrivare för att skapa strukturer av växtceller som sedan tog form och växte fram under tre månader. Bild: från rapporten.

– I människokroppen har du hormoner som bestämmer hur dina celler utvecklas och hur vissa egenskaper uppstår. På samma sätt reagerade växtcellerna olika när vi ändrade hormonkoncentrationerna i näringsvätskan. Bara genom små ändringar av kemin kunde vi framkalla ganska dramatiska förändringar när det gäller de fysiska resultaten, säger Ashley Beckwith.

Enligt forskarna betedde sig växtcellerna i viss mån som stamceller, då cellernas utveckling gick att styra. För att visa rent konkret hur det redan i nuläget går att designa och odla fysiska föremål av växtceller, tog forskarna hjälp av en biologisk 3D-skrivare.

Med hjälp skrivaren skapades en pepparkaksformad julgran (se bild) av cellerna i en petriskål, som sedan fick växa till sig i mörker under tre månader. Processen är enligt forskarna drygt 100 gånger snabbare än tiden det tar för ett träd att växa sig stort nog för industriellt bruk.

– Träd och skogar är ett fantastiskt verktyg för att hjälpa oss hantera klimatförändringarna. Att vara så strategiska som vi kan med dessa resurser kommer att vara en samhällelig nödvändighet framöver, avslutar Ashley Beckwith.

Läs hela studien här!

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.