En familj på fyra personer som reser till Florida och bor på hotell i en vecka släpper ut 9352 kg koldioxid. Medan det blir 664 kg om samma familj istället tar tåget till Nice.

Semesterresor har stor påverkan på klimatet. Med det digitala verktyget « Klimatsmart semester » går det att räkna ut vad olika semesterresor kostar i termer av utsläpp av växthusgaser. Sidan visar hur mycket koldioxid som går åt. Resa och boende står ofta för de högsta utsläppen.

– Det som påverkar transport är hur långt man reser och med vilken typ av färdmedel. Bara att flyga kortare, att inte flyga till Thailand utan till Kanarieöarna, skulle halvera utsläppen, säger Erik Lundberg forskare i företagsekonomi och verksam vid Centrum för turism på Göteborgs universitet. 

Midnattssol i Lofoten, segling i Kroatien, snorkling utanför Göteborg, snabbtåg till Paris, vandring på Kungsleden eller kajakpaddling på Västkusten. På sidan, som lanserades första gången 2018, ges många klimatsnåla resalternativ. Bakom initiativet står ett nätverk av akademier, offentliga organisationer och branschorganisationer för turistnäringen i Västsverige. Forskare vid Chalmers har gjort beräkningarna av hur mycket koldioxid olika slags semestrar genererar. 

– De flesta som reser och har stor klimatpåverkan är en väldigt liten del av jordens befolkning och vi i Sverige är en del av dem. Man kan uppskatta att 10-20 % av jordens befolkning står för 80 % av klimatavtrycken från semestrande. Så det är en begränsad andel av befolkningen som står för klimatavtrycken när det gäller turistande, säger Erik Lundberg.

Flyget står för den största delen utsläpp och de allra flesta resorna, 82 procent enligt SCB, är privata. Fram till 2017 ökade svenskarna sitt flygande varje år, enligt en rapport från Chalmers. Därefter började flygandet gå ned. Den stora förändringen kom med pandemin. När Naturvårdsverket förra året frågade svenskar om de gjort något för att minska sin påverkan på klimatet svarade över hälften att de ändrat sina semestervanor.

– Det är tecken som visar på att många återgår till att konsumtionsmönster som vi hade innan pandemin, men det får vi avvakta och se, säger Erik Lundberg.

Med sidan vill forskarna visa färdsätt och semestermål som belastar klimatet mindre än den traditionella solresan. Med tåg, buss eller elbil går det att åka längre utan lika stora utsläpp som med flyg. Charter är bättre än reguljärflyg ur ett klimatperspektiv eftersom de ofta är fullsatta och det blir mindre utsläpp per passagerare.

Det finns politiska åtgärder att ta till för att minska semesterrresornas påverkan på klimatet, säger Erik Lundberg. Men tvingande åtgärder som att höja skatter eller införa begränsningar för hur mycket koldioxidsläpp en person får bidra till är ofta impopulära. Med tekniska lösningar långt fram i tiden kan informationsinitiativ spela en roll.

– I jämförelse med politiska styrmedel och tekniska innovationer är det väldigt svagt. Det är ett informationsstyrmedel för att informera konsumenten om att såhär kan du semestra klimatsmartare. Att inte skuldbelägga utan visa på möjligheterna och alternativen, säger Erik Lundberg.

Hållbarhetsarbetaren Fredrik Warberg har länge varit engagerad i hur semestrande kan bli mer hållbart. Han var en av initiativtagarna när sidan klimatsmart semester först lanserades.

– Vi behöver göra jättemycket för att klara någon slags klimatomställning. Många saker är väldigt svåra att göra någonting åt, det skulle innebära stora uppoffringar för människor. Men att flyga på semestern är inget överlevnadsbehov utan verkligen en lyxvara, säger Fredrik Warberg.

En av de vanligaste anledningarna svenskar anger till varför de vill resa på semester är att umgås med nära och kära. Något som går att uppfylla på nära håll, säger Fredrik Warberg. Tillsammans med forskaren Jörgen Larsson har han nu skapat « Tågcykel touring », ett ideellt initiativ som uppmuntrar till resor med cykel och tåg.

– Klimatsmart semester som vi har hållit på med i många år är ju till för att människor ska upptäcka att det finns många roliga semestrar som man kan göra utan man måste flyga. Det här är ett fortsatt led i det, att man kan göra jättespännande semestrar utan att behöva lämna marken, säger Fredrik Warberg.

Idén föddes när han och Jörgen Larsson började tänka ut klimatsmarta semesteralternativ.

– Cykel och tåg är ju egentligen det bästa, men man kan inte kan ta med cykel på alla tåg och då började vi fundera, säger han.

Lösningen blev elcyklar som kan vikas ihop och stoppas ned i väskan under tågresan.

– Vår lösning är med vikbara elcyklar för vi är lite bekväma, men man kan ju också hyra cyklar i nästan alla städer runt om i Europa.

På sin sida om tåg- och cykelsemestrar ger de information om vilka bolag i Sverige och Europa som tillåter cyklar på tågen. Bland deras tips på turer finns en cykeltur runt Östersjön längs med Polens och Blekinges kuster och runt ön Senja norr om Lofoten. Fredrik Warberg har redan bestämt sin första destination.

– Den första turen ska jag och min fru göra här i Västra Götaland och Halland, säger han.

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.