Radar

Oenighet om kurdiska grupper skaver i Natofrågan

Soldater från kurdisk-ledda SDF står vakt i Raqqa, Syrien, den 7 februari i år.

Turkiets terroristutspel i frågan om Sveriges Natomedlemskap bygger på en lång tids konflikt – och begreppsförvirring. I gråzonen kring vilka grupper som ska betraktas som terrorister har Natoländer redan hamnat på varsin sida av slagfältet.

Sverige och Finland ”stöttar terrororganisationerna PKK och YPG”, sade Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu, när Turkiet gick ut och ifrågasatte att de nordiska länderna skulle få bli medlemmar i Nato – ett budskap som upprepades av president Recep Tayyip Erdogan på måndagskvällen.

– Inget av länderna har en tydlig hållning mot terrororganisationer, sade Erdogan.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) slår fast att hon ”naturligtvis aldrig någonsin” haft några möten med PKK och säger sig vilja reda ut alla eventuella missförstånd.

Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu är inte på samma våglängd som Sveriges utrikesminister Ann Linde
Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu är inte på samma våglängd som Sveriges utrikesminister Ann Linde. Bilden togs vid OSSE-mötet i Sverige i december. Foto: Erik Simander/TT

Den kurdiska gerillaorganisationen PKK är terrorstämplad av Turkiet, USA och EU – och således också Sverige.

YPG däremot gick i täten som västvärldens allierade i krigsinsatsen mot terrorrörelsen IS i Syrien.

Olika sidor i Syrien

Turkiet har haft stora problem med att den USA-ledda koalitionen av västländer ställde sig bakom kurdisk-ledda Syriens demokratiska styrkor (SDF) i kriget i Syrien, där utpekade YPG (Folkets försvarsenheter) är den klart största falangen. SDF återerövrade bland annat IS-fästet Raqqa.

YPG är en väpnad gren av det kurdiska partiet PYD (Demokratiska unionspartiet), som är det största politiska partiet bland syriska kurder. De två grenarna har, som många kurdiska organisationer, kopplingar till PKK.
Turkiet likställer YPG med PKK. Såväl regeringsföreträdare som statligt kontrollerade medier benämner dem som en och samma entitet.

Turkiet ställde sig bakom andra rebellgrupper i Syrien. 2018 gick man på offensiv mot SDF i norra Syrien. I praktiken innebar det att Nato-kollegorna Turkiet och USA hamnade på varsin sida. Amerikanska militärer blev vid åtminstone ett tillfälle beskjutna av turkiskt artilleri som riktades mot deras allierade.

Önskar fler utvisningar?

Turkiet är på flera sätt missnöjt med den bilaterala relationen till Sverige, sade Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till TT strax efter att presidenten Recep Tayyip Erdogan kommit med den första invändningen i fredags.

– Det handlar då främst om kurdfrågan och synen på PKK, sade Levin.

Han misstänkte att Erdogan vill ha mer gehör och eftergifter när det gäller konflikten med kurderna.

– Från Sverige skulle det kunna vara att man önskar få personer utvisade, till exempel sådana som är knutna till PKK. Man vill se hårdare tag mot PKK.

EU placerade PKK på en terrorlista ett par månader efter terrorattackerna i New York i september 2001. Där placerades organisationen tillsammans med bland andra palestinska Hamas, libanesiska Hizbollah och colombianska ELN.
Under de senaste åren har Sverige vid flera tillfällen skickat PKK-medlemmar som misstänks för brott i Turkiet till Turkiet.

"Stark svensk närvaro"

PKK har en ”stark och öppen” verksamhet i Sverige, säger den turkiska regeringens talesperson Ibrahim Kalin enligt den turkiska regeringspublikationen Daily Sabah:

– Det är tydligt vad som måste ske: De måste sluta tillåta PKK-grupper, aktiviteter, organisationer, individer och andra typer av närvaro att existera i sina länder.

I samma artikel pekas det på hur svenska ministrar har träffat olika högt uppsatta YPG-företrädare.

Sommaren 2019 pekades flera svenska politiker, däribland försvarsminister Peter Hultqvist (S) och dåvarande V-ledaren Jonas Sjöstedt, ut i en turkisk rapport om PKK:s ”utbyggnad i Europa”. Hultqvist anklagades för att ha utlovat vård till stridande från YPG.

S satte ned en fot

Begreppsförvirringen understryks av att personer som har permanent uppehållstillstånd i Sverige har nekats medborgarskap för att de har varit verksamma inom SDF, YPG eller PYD, vilket Ekot i Sveriges Radio avslöjade förra sommaren.

Sveriges regering har genomgående hyllat SDF:s uppoffringar i kriget.
Och i november meddelade Socialdemokraterna att partiet vill fördjupa sitt samarbete med PYD.

”Att frihetskämpar som slagits eller sympatiserar med YPG/YPJ eller PYD klassas av vissa statsaktörer som terrorister är oacceptabelt”, meddelade S-partisekreteraren Tobias Baudin då.