Den internationella jordbruksutvecklingsfonden IFAD lanserar ny krisfond i syfte att stötta utsatta länder som drabbats ekonomiskt av kriget i Ukraina. Som IFAD:s femte största kärnfinansiär gör Sverige redan tillräckligt menar biståndsminister Matilda Ernkrans.
Den internationella fonden för jordbruksutveckling, IFAD, lanserade i mitten av maj ett initiativ för krisrespons (Crisis Respons Initiative, CRI), med avsikt att bland annat stötta småskaliga jordbruk i så kallade högriskländer.
– Situationen särskilt alarmerande för länder som redan brottas med effekterna av klimatförändringar och covid-19, där fler människor sannolikt kommer att drivas längre in i fattigdom och hunger. IFAD:s nya initiativ kommer att hjälpa till att skydda försörjning och marknader så att de mest utsatta människorna kan fortsätta att försörja sina familjer och samhällen och frodas för en bättre framtid, säger IFAD:s ordförande, Gilbert Houngbo i ett pressmeddelande.
Anledningen bakom CRI är att Rysslands invasion av Ukraina har ökat priset på mat, bränsle och konstgödsel till rekordhöga nivåer. Totalt listar IFAD 22 länder som är i behov av stöd – där invånarna lever i några av världens mest utsatta områden.
Nederländerna valde att direkt finansiera fonden med tio miljoner euro, pengar som kommer att allokeras till de tre länder i störst behov av hjälp, inklusive Somalia. Men trots finansieringen säger jordbruksutvecklingsfonden att det behövs mycket mer för att täcka behovet.
– IFAD spelar en kritisk roll i att lindra konsekvenserna när världens matsystem chockas och på så vis skydda långsiktiga utvecklingsframsteg. Det internationella samfundet måste föranleda de långtgående och oroande destabiliserande konsekvenserna av det här kriget i Europa genom att stödja de mest utsatta, säger Maarten Brouwer, Nederländernas ambassadör i Kenya.
Svenskt stöd uteblir
Men samtidigt som Nederländerna aktivt donerar till initiativet väljer Sverige att avstå från att stödja fonden.
I en intervju med LFT säger biståndsminister Matilda Ernkrans att Sverige har ”välkomnat CRI och att IFAD bidrar till den globala responsen på hur livsmedelssituationen påverkas av Rysslands aggression.”
– Initiativet från IFAD:s ledning syftar till att öka finansieringen till redan IFAD-finansierade projekt för att bemöta effekterna av Rysslands aggression mot Ukraina på tryggad livsmedelsförsörjning. Eftersom Sverige är en stor kärnstödsgivare till IFAD bidrar vi därför till att finansiera flera av de insatser som initiativet inbegriper.
Sverige är idag den femte största kärnstödsgivaren till IFAD, och höjde bidraget med 60 procent under den pågående perioden.
– IFAD är en viktig aktör för bland annat tryggad livsmedelsförsörjning, stärkt biologisk mångfald och klimat, många av de prioriteringar som regeringen också delar, säger Matilda Ernkrans.
22 länder hårt drabbade
I nuläget har prisökningarna hårdast drabbat delar av Afrika, östra Medelhavet (the Near East) och Centralasien, men ju längre tid som krisen fortgår desto fler länder får problem. En bidragande orsak är att länderna är beroende av stabila priser på import av mat och bränsle från Ryssland och Ukraina. I Centralasien beror krisen främst på att världshandeln har till viss del har stannat av.
Landsbygdens invånare drabbas också hårt inför planteringssäsongen då bränslepriserna går upp och småskaliga odlare kämpar för att ha råd med bränsle till maskiner, konstgödsel till åkrarna och transport av produkter till marknader. De flesta lever redan på gränsen och har ingen ekonomi för att hantera prishöjningar.
I Somalia drivs bevattningssystemen för många småskaliga jordbrukare av dieselmotorer, vilket ökar oron för svält mitt under den pågående torkan.
Dessa länder behöver stöd
Länderna som är i behov av stöd utefter CRI:s behovsprioritetring:
Somalia, Afghanistan, Yemen, Mozambique, Haiti, Ethiopia, Burundi, Eritrea, Madagascar, Central African Republic, Malawi, Chad, Niger, Mali, Uganda, Liberia, Guinea-Bissau, Gambia, Comoros, Sri Lanka, Bhutan, Benin.
