Organisationen drivs av ungdomar och unga vuxna men välkomnar alla att vara medlemmar. Sedan våren 2021 har man arbetat med både de juridiska och ekonomiska aspekterna av att stämma staten för att dagens politiker inte försvarar dagens ungas rätt till god miljö, god hälsa och utveckling i framtiden.

Liknande processer har tidigare drivits i en lång rad länder.  
 
Att organisationen nu satt ett datum för sin planerade stämning berättade man om i en debattartikel i Aftonbladet i veckan.

Där skriver man att Sverige har ”ett särskilt ansvar att gå före i det globala klimatarbetet, ett ansvar gentemot resten av världen och kommande generationer. Ett ansvar vi i dag fullständigt ignorerar, trots att vi har några av världens bästa förutsättningar att ställa om”.

Krav på politikerna

Samtidigt skickade man ett brev till statsminister Magdalena Andersson och till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll med uppmaningen att arbeta hårdare för att Sverige ska göra sin del i arbetet för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Bland kraven finns att: 
• Sverige sätter upp nya mål om utsläppsminskningar. Nettonollmålet är 2045, men ”enligt vetenskapen måste utsläppen minska mycket snabbare än så”, skriver man och hänvisar till att både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket  anser att Sverige idag inte kommer att nå ens dagens klimatmål.
•Att utsläpp orsakade av varor som konsumeras i Sverige men som tillverkats i andra delar av världen räknas in i Sveriges totala utsläpp. I april lämnade  Miljömålsberedningen ett delbetänkande till regeringen och en av slutsatserna är att “det klimatpolitiska ramverket ska kompletteras med mål om klimatpåverkan från konsumtion och klimatnyttan från export.”

Om inte försäkringar om att sådana åtgärder införs kommer senast den 1 juni, planerar organisationen alltså att vända sig till domstol för att där få till stånd ”ett förtydligande av statens skyldigheter att minska klimatkrisens effekter”.

"Skevt att behöva ta till sådana åtgärder"

Landets fria tidning har flera gånger tidigare skrivit om organisationen Aurora, där det finns flera olika arbetsgrupper, som bland annat sköter det juridiska arbetet tillsammans med juridiska ombud. 

Man har också samlat in pengar via crowdfunding och donationer för att ha råd att driva en process i domstol.

– Vårt mål är är att få staten att agera mer kraftfullt och att klimatfrågan ska hamna i centrum inför valet, sa Flynn Smedman, en av ungdomarna som är engagerade i Aurora till LFT i höstas.

– Vi hade inte gjort det här om vi inte trodde att det fanns en chans att vinna, sa medlemmen Yvette du Plessis-Sjöblom i en annan intervju med LFT förra året.

– Det känns ganska overkligt och väldigt skevt att det är vi med minst makt och inflytande i samhället som ska behöva ta till sådana här åtgärder för att få till en förändring.

LFT har rapporterat om att det runt om världen drivits närmare 2 000 klimatprocesser på liknande sätt i ett 30-tal länder och att flera varit framgångsrika. 

I juni 2015 avgjorde en tingsrätt i Haag i Nederländerna det så kallade Urgendamålet (en ordlek med orden ”urgent” och ”Agenda”). Urgendagruppen krävde att Nederländerna måste sänka sina koldioxidutsläpp med 40 procent jämfört med 1990 års nivå fram till slutet av 2020, eller åtminstone 25 procent, och det var den senare procentsatsen som fastställdes i domen. 2019 stod det klart att aktivisterna verkligen hade vunnit.

I USA har också målet ”Juliana v. United States” drivits Ett antal ungdomar stämde den amerikanska staten med hjälp av en icke vinstdrivande organisation.

Flera lagar kan komma att beröras

LFT har tidigare också pratat med Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet om denna typ av rättsprocesser.

– Ska man säga något generellt om de här processerna så är det att de börjar konkretisera ansvarsfrågan och orsakssamband. Men processerna blir också arenor för att uppmärksamma hur lagstiftningen tillämpas och fungerar, eller inte tillämpas på det sätt den borde göra. Det kan också vara ett sätt att uppmärksamma att lagstiftningen är bristfällig, sade han förra året.

Barnkonventionen, Europa konventionen och den svenska klimatlagen är exempel på lagar som skulle kunna appliceras på klimatförändringarna.

– Jag skulle absolut säga att Barnkonventionen är tillämplig på klimatförändringarna, eftersom den är så brett utformad och rör så gott som allt som har med barn att göra. Däremot är det svårare att utläsa någon konkret förpliktelse för staten, sade Jonas Ebbesson.

Namnet Aurora har organisationen tagit efter som det dels betyder morgonrodnad, men också är  namnet på en fjäril, och organisationen hoppas på att den så kallade ”fjärilseffekten”, alltså att en liten handling kan få stora effekter, ska ge en förändring.