Innehåll


  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Ungdomarna som tar strid mot staten

      Ungdomar vill ställa den svenska staten inför rätta för att den gör för lite på klimatområdet. Men Auroramålet som det kallas är långt ifrån det enda fallet. Över hela världen har närmare ett par tusen…
    • Zoom

      Ungdomarna som tar strid mot staten

      Ungdomar vill ställa den svenska staten inför rätta för att den gör för lite på klimatområdet. Men Auroramålet som det kallas är långt ifrån det enda fallet. Över hela världen har närmare ett par tusen klimatprocesser drivits – flera av dem med framgångsrikt resultat. 

      I juni 2015 stod en märkbart rörd advokat framför ett stort pressuppbåd i tingsrätten i Haag i Nederländerna. Advokaten var Roger H. J. Cox som drivit det så kallade Urgendamålet (en ordlek med orden ”urgent” och ”Agenda”) tillsammans med ett stort antal aktivister.

      ”Vi har arbetat så hårt med det här och och det har så stor betydelse för vårt samhälle. Jag kan inte hjälpa att jag inte agerar professionellt just nu”, sa han till journalisterna som hade samlats.

      Advokaten Roger H. J. Cox skålar med aktivisterna efter att den nederländska domstolen dömt till deras fördel. Foto: Peter Dejong/AP/TT.

      Urgendagruppen hade krävt att Nederländerna måste sänka sina koldioxidutsläpp med 40 procent jämfört med 1990 års nivå fram till slutet av 2020, eller åtminstone 25 procent, och det var den senare procentsatsen som fastställdes i domen. Men slaget var inte över ännu, först i slutet av 2019 stod det klart att aktivisterna verkligen hade vunnit, sedan såväl Applikationsdomstolen som Högsta domstolen gått på samma linje som tingsrätten.

      Förbereder stämning av svenska staten

      Urgenda är ett exempel, men långt ifrån det enda, på en klimatprocess som har drivits i domstol. De senaste åren har närmare 2000 klimatprocesser förts i ett trettiotal länder och i samtliga världsdelar. Det handlar både om processer mot företag men också, som i Urgendafallet, mot enskilda stater.

      – Ska man säga något generellt om de här processerna så är det att de börjar konkretisera ansvarsfrågan och orsakssamband. Men processerna blir också arenor för att uppmärksamma hur lagstiftningen tillämpas och fungerar, eller inte tillämpas på det sätt den borde göra. Det kan också vara ett sätt att uppmärksamma att lagstiftningen är bristfällig, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet.

      I Sverige förbereder just nu en grupp barn och unga en stämning av den svenska staten för vad de menar är statens icke-agerande i klimatkrisen som de kallar för Auroramålet. Gruppen består totalt av ett 80-tal personer, allt ifrån barn som går i grundskolan till personer som forskar om miljöfrågor. I gruppen ingår också ett 20-tal juridikstudenter, som får stöd av några yrkesverksamma jurister, samt psykologer. 

      Alexander Ahl, Anujin Odsuren och Gustav Ramestad är tre av de aktivister och juridikstuderande som står bakom Auroramålet. Foton: Privat

      Över Zoom får jag kontakt med två av juridikstudenterna, Anujin Odsuren och Gustav Ramestad, samt Alexander Ahl, som läser marinvetenskap och som är med i Auroramålets forskningsgrupp.

      Alexander Ahl berättar att namnet Aurora kommer från det latinska ordet för gryning eller morgonrodnad.
      – Men det är även namnet på en fjäril och därför tänkte vi på fjärilseffekten, alltså att en liten handling kan få stora effekter, säger han.

      Gustav Ramestad menar att Auroramålet sätter fingret på något som vi som samhälle måste svara på:  
      – Är ett tryggt klimat och en god framtid en grundläggande rättighet som vi vill ge alla som bor i det här landet? Eller är det något som politikerna kan syssla med när det finns lite pengar över i budgeten? frågar han.

      Internationella rättsprocesser

      Anujin Odsuren har följt flera andra klimatmål i andra länder, bland annat det uppmärksammade ”Juliana v. United States” i USA. I det fallet var det, precis som nu i Sverige, ett antal ungdomar som tillsammans stämde den amerikanska staten. Till sin hjälp hade de den icke vinstdrivande organisationen Our Children’s Trust som har drivit ett antal liknande processer. Att ”Juliana v. United States” fick stor uppmärksamhet beror på att när målet först togs upp i den federala domstolen i Oregon så avfärdades det inte, vilket har varit fallet med många andra liknande mål. Domaren Ann Aiken menade tvärtom att rätten till en ren miljö måste anses som en fundamental rättighet. Domen har dock därefter överklagats och den slutgiltiga utgången är fortfarande oviss.

      Även i Europa pågår just nu en rättsprocess där sex portugisiska aktivister tillsammans har stämt 33 europeiska stater, även de menar att de eskalerande klimatförändringar äventyrar deras framtid. I Pakistan och Colombia har domstolarna fastställt att staterna inte gör det de ska när det kommer till att motverka klimatförändringarna, och i Frankrike kom nyligen en dom i första instansen där rätten beordrade den franska staten att ta fram ytterligare underlag för att visa att de klarar av att följa den klimatplan som de själva antagit.

      Anujin Odsuren säger att hon inspireras av processen i USA och i andra länder.
      – Att något liknande startas upp i Sverige känns väldigt aktiverande. Vi som kollektiv har känt till följderna av det vi håller på med väldigt länge och ändå har vi bara fortsatt, säger hon.

      Hon tycker också att det portugisiska målet är väldigt intressant att följa.

      – Något som hänt där som är lite speciellt är att Europadomastolen har bestämt sig för att ”fasttracka” det här målet, det har alltså fått lite företräde framför andra mål. Det skulle kunna läsas som en signal från Europadomstolen att de tar det här på allvar, säger hon.

      – Ett av våra slutmål är att domstolarna sätter vikt vid det här och faktiskt erkänner, dels klimatet som en viktig fråga men också ungdomars och barns rättigheter i förhållande till klimatförändringarna.

      Lyfter Barnkonventionen

      I Urgenda-målet i Nederländerna åberopade aktivisterna artikel 2 och 8 i Europakonventionen, ”rätt till liv” och ”rätt till skydd för privat- och familjeliv”. Även i det svenska Auroramålet skriver ungdomarna att de planerar att åberopa Europakonventionen, men också Barnkonventionen som sedan den 1 januari 2020 är lag i Sverige.

      Anujin Odsuren säger att hon inte vill gå in på några detaljer i processen eftersom de än så länge är i uppstartsfasen, men säger att de tittar på många olika vägar och att ingenting än så länge är uteslutet.

      – Men varför vi nämner just Barnkonventionen är för att kärnan i det här målet är barnen och ungdomarnas initiativ. Det är barnen som försöker bevara sina rättigheter för att ens kunna bygga ett liv. I och med att barnkonventionen sedan 2020 är svensk lag så är den också en grundpelare i den här frågan som vi ser det, säger hon.

      Jonas Ebbesson är professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Foto: Stockholms universitet. 

      Enligt Jonas Ebbesson kan det dock vara svårare att driva igenom ett mål med hjälp av Barnkonventionen eftersom den är mer av ett oprövat kort än Europakonventionen i de här sammanhangen.

      – Jag skulle absolut säga att Barnkonventionen är tillämplig på klimatförändringarna, eftersom den är så brett utformad och rör så gott som allt som har med barn att göra. Däremot är det svårare att utläsa någon konkret förpliktelse för staten, säger han.

      Klimatlagen

      Utöver Barnkonventionen och Europakonventionen menar Jonas Ebbesson att det också skulle vara möjligt att hänvisa till Klimatlagen i Sverige. 
      – Det kan vara svårt för privatpersoner att driva en process utifrån klimatlagen, däremot skulle miljöorganisationer kunna göra det menar jag. Om de kan visa att regeringen inte uppfyller de åligganden som klimatlagen ställer, säger han.

      Samtidigt är det svårt att sia om vad resultatet kommer att bli av en svensk klimatprocess. Jonas Ebbesson påpekar att Sverige, till skillnad från Nederländerna, redan har minskat sina territoriella utsläpp med mer än 25 procent sedan 1990 och att vi har betydligt lägre utsläpp per capita än Nederländerna.

      Alla är dock inte positiva till att klimatmål drivs i domstol. I SVT-programmet Agenda den 21 mars debatterade Moderata Ungdomsförbundets ordförande Matilda Ekeblad mot Grön Ungdoms ena språkrör David Ling. Matilda Ekeblad menade där att man inte ska blanda politik och juridik och att det därför är fel att föra den här diskussionerna i domstolar. David Ling hävdade dock att det inte handlar om att domstolarna ska bestämma politiken utan snarare avgöra om Sverige lyckas leva upp till de åtaganden som vi har föresatt oss, bland annat Parisavtalet.

      Kan finnas risker

      Jonas Ebbesson säger att han i grunden är positiv till att sådana här processer kommer upp i domstolarna, men att det också kan finnas risker.

      – Om det är väl genomförda processer så kan det vara ett sätt att få lagstiftningen att fungera väl, vilket jag tycker är bra. Domstolsprocessen kan naturligtvis visa på behov av en ny och skarpare klimatpolitik och klimatlagstiftning, men det blir problematiskt om man försöker skapa klimatpolitiken i domstol. Det är ju inte domstolens roll utan det ska ske i beslutande, politiska församlingar, säger han.

      Han konstaterar också att exempelvis de nederländska domstolarna var väl medvetna om detta och att man därför försökte utröna vad staten var skyldiga att genomföra, men utan att gå in och detaljstyra.

      – Just med mänskliga rättigheter-begreppet är det svårt för det framgår ju inte av någon lagtext vad som ska göras på klimatområdet utan det är en tolkning av de befintliga reglerna om skydd för mänskliga rättigheter. I den franska processen var det på det sättet enklare, där utgick man från vad den franska staten hade åtagit sig att göra och tittade inte alls på mänskliga rättigheter. Där var den franska klimatrelaterade lagstiftningen avgörande. Men att driva rättsprocesser som syftar till att genomföra det som lagen kräver, antingen utifrån Europakonventionen eller andra regelverk, ser jag inga problem med.

      I det nederländska fallet så beslutade inte domstolen om några sanktioner ifall staten inte skulle klara av att leva upp till det som ålagts dem. Är inte risken att sådana här domslut blir väldigt tandlösa om de inte åtföljs av sanktioner?

      – Jo, det kan man kanske säga. Om det finns sanktioner eller inte beror på hur det nationella systemet ser ut, men jag tror att i de flesta länder så skulle sanktioner vara svåra att genomföra. Men jag tror inte att rättsliga sanktioner är det viktigaste här; det kan ändå få stora politiska konsekvenser om regeringen inte efterlever det domstolen har ålagt den.

      Men Jonas Ebbesson säger också att man inte ska förledas till att tro att man kommer lösa klimatpolitiken med enbart rättsprocesser.

      – Däremot kan klimatprocesserna fungera som en ögonöppnare och bidra till att påverka den allmänna moraluppfattningen om ansvar för klimatåtgärder.

      Hur det kommer gå med just Auroramålet är än så länge väldigt ovisst, men aktivisterna som jag talar med hoppas och tror att de kommer lyckas.

      – Vi har en gedigen vetenskap som stöder vår sak. Sen är ju inte det någon garant för att lyckas, men i sak så har vi vetenskapliga belägg, säger Alexander Ahl.

      Anujin Odsuren håller med och säger att det som gör henne glad och hoppfull också är att det är barn och ungdomar som har startat målet och varit drivande.

      – Sedan har de även lyckats involvera många andra, men Auroramålet drivs av deras glöd.

      Andra miljö- och klimatprocesser

      Filippinerna
      Ett av de första kända fallen där medborgare driver en miljöprocess mot staten var i början av 1990-talet när den filippinske juristen Antonio Opasa tillsammans med 43 studenter krävde att regeringen skulle skydda en skog från att avverkas. Opasa och ungdomarna vann i rätten vilket banade väg för många andra processer. 
      Pakistan
      En jordbrukare menade att regeringen var för passiv och att fördröjningen av klimatpolicyn bröt mot grundläggande konstitutionella rättigheter till liv och värdighet, och stämde därför staten. 2015 ålades staten att genomföra flera klimatanpassningar.
      Colombia
      25 barn och ungdomar stämde 2018 presidenten och flera regeringsorgan. De krävde att  skogsavverkningen, som de menade kränkte deras konstitutionella rättigheter, skulle stoppas. Högsta domstolen dömde till ungdomarnas fördel och beordrade staten att genomföra flera åtgärder för att förhindra skogsavverkningen och hantera klimatförändringarna.

  • Energi

ANNONS